messages
listlengths 2
2
| source
stringclasses 1
value | category
stringclasses 4
values | id
stringlengths 7
18
| tags
listlengths 1
9
|
|---|---|---|---|---|
[
{
"content": "I två upphandlingar vi läst nyligen finns krav som vi inte känner igen: \" Anbuds-givaren ska vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad.\"\n\nVad är det för register? Vilka slags styrkande dokument kan vi skicka?\n\nEller är det att vi är registrerade hos Bolagsverket som avses?\n\nUpphandlingarna gäller tekniska konsulttjänster.",
"role": "user"
},
{
"content": "En upphandlande myndighet får inte ställa krav på att en anbudsgivare ska ha en viss juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud. Däremot kan den upphandlande myndigheten begära att en grupp av leverantörer efter att den har blivit tilldelad kontraktet, ska ha en viss juridisk form, förutsatt att det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.\n\nEtt krav får dock innebära att leverantören ska vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister\n\neller motsvarande\n\nregister som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad. Framgår ett sådant kvalificeringskrav av upphandlingsdokumenten bör leverantören utreda om den uppfyller kravet. Vilket register som gäller i det enskilda fallet för leverantören beror på vilken organisationsform leverantören har och i vilken stat leverantören är etablerad i. Uppfyller leverantören inte kravet innebär det att den inte har den rättsliga förmågan som krävs för att utföra det kontrakt som ska tilldelas.\n\nEtt exempel på uppfyllande av ett kvalificeringskrav av det aktuella slaget är en leverantör som är etablerad i Sverige och är inskriven i aktiebolagsregistret. Bolagsverket ansvar för aktiebolagsregistret och tillhandahåller registerutdrag via sin webbplats (läs mer om detta i vår vägledning ESPD-systemet sidorna 34–35).\n\nAv exemplet du anger framgår inte att anbudsgivaren ska skicka in någon styrkande dokumentation i anbudet.\n\nKällhänvisningar\n\n4 kap. 5 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - myndigheten får inte ställa krav på att en grupp av leverantörer ska ha en viss juridisk form för att få lämna anbud men däremot att gruppen har det när den blivit tilldelad kontraktet om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt\n\n14 kap. 2 § första punkten LOU - ett krav på leverantörens behörighet att utöva yrkesverksamhet få innebära att leverantören ska vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1799884
|
[
"Grupp av leverantörer",
"Kvalificeringskrav"
] |
[
{
"content": "Är upphandlande myndigheter skyldiga att godta leverantörernas egenförsäkran (ESPD) vid upphandlingar av ramavtal?",
"role": "user"
},
{
"content": "Direktivstyrda upphandlingar av ramavtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) omfattas av ESPD-systemet. Det innebär att den upphandlande organisationen är skyldig att godta en av leverantören inlämnad egenförsäkran.\n\nSyftet med att lämna en egenförsäkran är att preliminärt intyga att det inte finns grund att utesluta dem, att de uppfyller kvalificeringskraven och begränsningskriterier. Om den upphandlande organisationen ingår ramavtal med flera leverantörer ska den begära in bevis från leverantörerna innan beslut om tilldelning. Det innebär att leverantören som lämnat en egenförsäkran på begäran ska inkomma med relevanta bevis.\n\nVad gäller vid tilldelning av kontrakt i ett ramavtal där samtliga villkor är fastställda\n\n?\n\nLeverantörerna behöver inte lämna någon ny egenförsäkran i samband med avrop när detta sker i enlighet med ett ramavtal där samtliga villkor är fastställda, till exempel vid avrop enligt fastställd rangordning. Den upphandlande organisationen behöver inte heller begära in bevis i samband med sådana avrop.\n\nNotera att ESPD-systemet omfattar förnyade konkurrensutsättningar inom ramen för direktivstyrda ramavtal. Detta innebär att processen är densamma som vid upphandlingen av det bakomliggande ramavtalet. Som utgångspunkt måste samtliga leverantörer lämna en egenförsäkran eller ge in nödvändiga bevis när en förnyad konkurrensutsättning sker.\nvägledning ESPD-systemet\n\n(se särskilt s. 11–12).",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1587233
|
[
"ESPD-systemet",
"Egenförsäkran",
"Ramavtal"
] |
[
{
"content": "Jag undrar om en i en upphandling får begära att en produkt ska vara C2C (Cradle to cradle) certifierad. Uppfyller C2C kraven enligt 9 Kap 13 § LOU?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det finns idag möjlighet att använda sig av märkning i en upphandling, såväl som teknisk specifikation, som tilldelningskriterier eller särskilda kontraktsvillkor. Men för att det ska vara tillåtet att kräva en märkning måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Förutsättningarna gäller dels bestämmelser på hur märkningskraven förhåller sig till det som ska upphandlas, dels hur märkningen utarbetas.\n\nUpphandlingsmyndigheten har ingen möjlighet att göra bedömningar av enskilda märkningar om dessa uppfyller eller inte uppfyller förutsättningarna i lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi kan därför inte säga om C2C (Cradle to Cradle) uppfyller kraven enligt 9 kap. 13 § LOU. I regel är det inte heller möjligt att göra en fullständig bedömning i förväg eftersom märkningskraven ska vara lämpliga att definiera de egenskaper eller funktioner som önskas och måste bedömas i förhållande till kontraktsföremålet i varje enskild upphandling.\n\nIstället har vi information. om de olika bestämmelserna\n\nom användning av märkning\n\n. En upphandlande myndighet kan med hjälp av detta stöd själv bedöma om en märkning går att använda vid en offentlig upphandling och vad reglerna säger i övrigt när det gäller användning av märkning.\n\nVi vill också uppmärksamma dig på att andra märkningar ska godtas av myndigheten om kraven för den märkningen är likvärdiga med kraven för den angivna märkningen. Någon definition av vad som är likvärdig märkning eller likvärdiga märkningskrav finns dock inte. I vissa fall ska också annan lämplig utredning som en leverantör lämnar godtas.\n\nKällhänvisningar\n\n9 kap. 12–15 §§ i lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – om märkning\n\n9 kap. 13–16 §§ i lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – om märkning\n\nskäl 74, 75 och 97 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet)\n\nEU-domstolens domar i mål\n\nC-448/01\n\nEVN och Wienstrom\n\noch mål\n\nC-368/10\n\nMax Havelaar. Uppdaterad: den 16 september 2019",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
2074347
|
[
"Märkning"
] |
[
{
"content": "Ska det maximala omsättningskravet enligt LOU, för ett ramavtal med flera förlängningsoptioner, beräknas på det totala potentiella värdet av hela avtalsperioden inklusive alla optioner, även om den upphandlande myndigheten kan välja att avbryta avtalet vid varje periodslut?",
"role": "user"
},
{
"content": "Den omständigheten att ett avtal är konstruerat på så sätt att den ursprungliga löptiden för avtalet är relativt kort och att avtalet innehåller ett antal förlängningsoptioner påverkar inte tolkningsutrymmet och tillämpligheten av 14 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling (LOU).\n\nNotera att options- och förlängningsklausuler ska ingå som om de hade utnyttjats i uppskattningen av upphandlingens värde.\n\nUppdaterad: den 14 augusti 2019",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1325836_followup_2
|
[
"Ekonomisk ställning",
"Kvalificeringskrav"
] |
[
{
"content": "Är det korrekt uppfattat att eftersom det specifikt står varu- och tjänstekontrakt i 5 kap 11§ så finns det inget krav på att vid upphandling av byggentreprenad addera värdet från upphandlingar enligt de beräkningsregler som återfinns i denna paragraf? Med andra ord ska värdet för upphandling av byggentreprenad endast göras med ledning av övriga beräkningsregler i 5 kap.?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det stämmer att beräkningsregeln enligt 5 kap. 11 § i lagen om offentlig upphandling (LOU) enbart träffar anskaffningar som rör varor och tjänster. När det kommer till byggentreprenader är det främst 5 kap. 9 § LOU som ska tillämpas jämte huvudregeln.\n\nNotera att om det är en planerad byggentreprenad som kan innebära att flera kontrakt upphandlas i form av delkontrakt blir även 5 kap. 8 § LOU tillämplig vid uppskattningen av upphandlingens värde.\n\nKällhänvisningar\n\n5 kap. 11 § lag (2026:1145) om offentlig upphandling (LOU) – beräkningsregel för varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller ska förnyas\n\n5 kap. 9 § LOU – beräkningsregel vid upphandling av byggentreprenader\n\n5 kap. 3 § LOU – huvudregeln vid beräkning av värdet av en upphandling\n\n5 kap. 8 § LOU – beräkningsregeln vid upphandling av en planerad byggentreprenad som kan innebära att flera kontrakt upphandlas i form av delkontrakt.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
3187143
|
[
"Beräkning av värdet av en upphandling"
] |
[
{
"content": "Vi genomför en direktupphandling och har fått ett anbud från en icke inbjuden anbudsgivare (som dessutom inkommit för sent).\n\nÄr vi skyldiga att behandla anbudet jämlikt med andra anbudsgivare? Eller är det upp till oss att välja hur vi önskar hantera anbudet?",
"role": "user"
},
{
"content": "Som utgångspunkt behöver den upphandlande myndigheten inte bjuda in fler än endast en leverantör i en direktupphandling. Vid direktupphandlingar ska de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\niakttas. Av de grundläggande upphandlingsprinciperna följer inte en skyldighet att godta ett anbud från en icke-inbjuden leverantör i en direktupphandling.\n\nAv affärsmässiga skäl kan det dock vara lämpligt att konkurrensutsätta alla upphandlingar inklusive direktupphandlingar. En sådan konkurrensutsättning kan då vara att genomföra en prisjämförelse mellan leverantörers prislistor eller att begära in offerter.\n\nOm en myndighet inom ramen för en direktupphandling väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare och uppmanar dem att lämna anbud innan en sista anbudsdag är ramen för förfarandet utåt sett begränsad både avseende vilka anbudsgivare som finns och tidsfristen för att lämna anbud. Rättsläget får betraktas som oklart om en upphandlande myndighet får bjuda in ytterligare anbudsgivare i ett senare skede. Oavsett vad som gäller i den frågan kan det ifrågasättas om det skulle vara förenligt med likabehandlingsprincipen att bjuda in ytterligare anbudsgivare\n\nefter\n\nsista dag för anbud har passerat.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1884304
|
[
"Direktupphandling"
] |
[
{
"content": "Väldigt intressant det ni skriver om att delvis återkalla ett tilldelningsbeslut i det här fallet. Jag har en fråga om det skulle vara möjligt att göra i ett exempel om samtliga 3 leverantörer har skrivit på avtal och upphandlingen är avslutad. Sedan efter någon månad märker UM att rangordnad 1:a missköter sig så pass att det föreligger grund för hävning av avtalet. Anbudens giltighets tid är fortfarande giltiga. Skulle en UM kunna häva avtalet med sin rangordnade 1:a för att sedan justera om rangordningen samt att återkalla tilldelningsbeslutet för att få in 4:an som ny 3:a? Eller är den möjligheten helt förbrukad då i och med att upphandlingen avslutas i och med att avtal tecknas?",
"role": "user"
},
{
"content": "Inledningsvis vill vi upplysa dig om att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall och de frågor du har ställt är främst av avtalsrättslig karaktär, vilket betyder att det främst är ramavtalet i sig som reglerar vad som får, respektive inte får, göras vid fall då en leverantör missköter sig.\n\nKan ramavtalet ändras då en leverantör missköter sig?\n\nOm det finns avtalsrättsliga förutsättningar i ramavtalet för att häva avtalet med leverantören som är rangordnad 1:a kan det, precis som vi har beskrivit ovan, eventuellt vara möjligt att fortsätta med de två leverantörerna som är kvar. Då skulle det kunna bli aktuellt att ändra ramavtalet genom att exempelvis flytta upp 2:an till rangordning 1 och 3:an till plats 2, särskilt om det finns villkor skrivna i avtalet som är kopplade till de specifika rangordningsplatserna. Det är dock endast tillåtet att ändra ett ramavtal om det görs med stöd av någon av ändringsbestämmelserna i 17 kap. 9–14 §§ LOU.\n\nDu kan läsa mer om möjligheterna att göra ändringar i kontrakt och ramavtal i vår uppdragsrapport\n\nÄndringar av kontrakt och ramavtal.\n\nFöreligger förutsättningar för att delvis återkalla tilldelningsbeslutet?\n\nDet finns ingen möjlighet att ”återuppliva” ett upphandlingsförfarande på ett sådant sätt som du beskriver i din fråga. Upphandlingen är avslutad och om den upphandlande myndigheten direkt tilldelar ett kontrakt till den leverantör som var lägre rankad i den ursprungliga upphandlingen skulle det kunna utgöra en otillåten direktupphandling. Vårt svar ovan utgår från omständigheten att leverantören valt att dra sig ur i samband med avtalstecknandet. I detta fall har dock upphandlingen avslutats och ett avtal redan ingåtts.\n\nLäs mer\n\nGår det att byta leverantör i ett ramavtal genom option?, Kan ett tilldelningsbeslut återkallas?, Får jag frångå fastställd rangordning?\n\n, och\n\nNär får man flytta om i rangordningen?.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2012651_followup_1
|
[
"Avtalsrätt",
"Fördelningsnyckel",
"Tilldelningsbeslut",
"Ändringar av kontrakt och ramavtal"
] |
[
{
"content": "Får man verkligen ställa SKA-krav i en konsulttjänst att leverantörerna ska tillhandahålla ett visst kön på konsulten?",
"role": "user"
},
{
"content": "Din fråga är inte uttryckligen reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och får därmed avgöras med ledning av de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, i synnerhet proportionalitetsprincipen. För att det ska anses tillåtet för en upphandlande myndighet att ställa krav på att exempelvis en konsult ska vara av ett visst kön, måste kraven och villkoren stå i rimlig proportion till syftet. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att man vill balansera fördelningen av kön i en viss bransch eller verksamhet. Vi vet att det finns exempel då man ställt sådana krav vad gäller exempelvis kvinnliga busschaufförer, men såvitt vi känner till har ett sådant krav inte prövats i någon domstol. För att avgöra om ett krav är proportionerligt behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall, vilket innebär att vi inte kan bistå i en sådan bedömning.\n\nUpphandlingsmyndigheten har en del information om\n\nfrämjande av lika rättigheter och möjligheter samt upphandling för jämställdhet.\n\nSveriges Kommuner och Regioner (SKR) har även tidigare tagit fram en vägledning för hur upphandlande myndigheter kan beakta\n\njämställdhet vid upphandling. Förordningen om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt\n\nVidare kan möjligtvis även förordningen om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt nämnas. Förordningen syftar till att öka medvetenheten och efterlevnaden av diskrimineringslagen. I förordningen åläggs ett antal statliga myndigheter att vid kontraktstilldelning av en tjänst eller byggentreprenad inkludera särskilda kontraktsvillkor om kontraktet har en löptid på åtta månader eller längre och har ett beräknat värde på minst 750 000 kronor. Villkoren ska ha till ändamål att motverka diskriminering hos leverantören. Förordningen är avsedd för och tvingande för statliga myndigheter, men inget hindrar att dess villkor tillämpas av andra upphandlande myndigheter/enheter.\n\nLäs mer\n\nKonkurrensverket hade tidigare allmänna råd för tillämpningen av förordningen (KKVFS 2010:2, vilka är upphävda genom KKVFS 2017:4).\n\nKällhänvisningar\n\nförordning (2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt\n\ndiskrimineringslag (2008:567).",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1549991
|
[
"Obligatoriska krav",
"Proportionalitet"
] |
[
{
"content": "Vid byggnad av en vindkraftspark ca 4 mil syd öst om en flygplats behövdes en ombyggnad av flygplatsen, vindkraftstornen hamnade inom riskområdet för flygtrafiken. Vindkraftsbolaget gick då in med en stor summa pengar 6 250 000 kr till flygplatsbolaget.\nFår verkligen ett kommunalägt företag ta emot dessa pengar?",
"role": "user"
},
{
"content": "Utöver att ge upphandlingsstöd till upphandlande organisationer och leverantörer, består Upphandlingsmyndighetens uppdrag i att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner.\n\nVi gör inte bedömningar i enskilda fall. Vi bistår därför inte i en bedömning i ett enskilt fall av en specifik åtgärds förenlighet med statsstödsreglerna. Vi kan därför inte bistå i en bedömning av vad som gäller i enskilda fall. Generellt sett gäller däremot följande.\n\nStatsstöd\n\nEU:s statsstödsregler finns i artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Statsstöd innebär att det offentliga, det vill säga staten, kommuner eller regioner, stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Med det offentliga avses staten, kommuner eller regioner. Samtliga kriterier i\n\nartikel 107.1\n\nmåste vara uppfyllda för att det ska vara fråga om ett statsstöd.\n\nKriterierna i statsstödsbegreppet\n\nÄven om flygplatsverksamheten är ekonomisk verksamhet som kan få en fördel gentemot andra aktörer på marknaden, utgör inte utbetalningen statsstöd så länge vindkraftsbolaget agerar affärsmässigt och inte enligt denna definition är en del av det offentliga som enligt politiska beslut stödjer flygplatsverksamheten med offentliga medel.\n\nEtt kommunalt bolags möjlighet att motta finansiering från privata företag\n\nKommunal verksamhet finansieras normalt genom skatt eller avgift. I egenskap av fastighetsägare och i övrigt inom ramen för principen om god ekonomisk hushållning har kommunen en skyldighet att i vissa fall agera affärsmässigt. Civilrättslig ersättning för kostnader som uppstår hos den kommunala flygplatsverksamheten till följd av vindkraftsbolagets verksamhet där parterna agerar utifrån allmänna avtalsrättsliga principer är i sig inget avvikande. Frågor om jäv och andra frågor som kan kopplas till privat finansiering av offentlig verksamhet omfattas inte av vårt vägledningsuppdrag.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
2901408
|
[
"Statsstöd",
"Statsstödskriterier"
] |
[
{
"content": "Om man avser att skicka ut delar av upphandlingsunderlaget på extern remiss till leverantörer innan en annonsering i syfte att få in eventuella synpunkter på underlaget såsom otydligheter i utformning av krav med mera. Vad bör man då förhålla sig till, t.ex. hur påverkas den absoluta sekretessen och kan det påverka någon av de grundläggande upphandlingsprinciperna? Hur detaljerat kan underlaget vara, närmare bestämt kan man skicka den färdiga kravspecifikationen med obligatoriska krav och utvärderingskriterier (med eller utan utvärderingsmodell) för påseende? I vilken mån behöver den upphandlande myndigheten ta hänsyn till eventuella inkomna synpunkter i en extern remiss?",
"role": "user"
},
{
"content": "Den absoluta sekretessen\n\nDen absoluta sekretessen omfattar inte förberedelserna inför en upphandling, exempelvis utkastet till kravspecifikationen eller upphandlingsdokumenten. Att genomföra en extern remiss påverkas inte av den absoluta sekretessen. Bestämmelsen om absolut sekretess vid upphandling omfattar anbud och uppgift som rör anbud före tilldelningsbeslut. Innan upphandlingen påbörjats aktualiseras inte den absoluta anbudssekretessen.\n\nDu kan läsa mer om detta och möjligheterna att sekretessbelägga uppgifter inför en upphandling., se inläggen\n\nFrån och med när gäller \"absolut sekretess\" i en upphandling? och Går det att sekretessbelägga RFI-svar?. De grundläggande upphandlingsprinciperna\n\nDet förberedande arbetet inför en upphandling får aldrig leda till att någon leverantör ges en otillbörlig konkurrensfördel. En sådan kan exempelvis bestå i att en leverantör har fått mer information än de övriga och därför har bättre chanser att vinna upphandlingen. Det kan också handla om att en leverantör har fått för stort inflytande över utformningen av upphandlingsdokumentet och på så sätt blir gynnad. För att undvika detta bör den upphandlande organisationen bjuda in brett till förberedelserna så att många leverantörer får komma till tals, dokumentera det som kommit fram i dialogen för att säkerställa transparens och beakta alla synpunkter som leverantörer har lämnat. Förutsättningarna måste alltså bli lika för alla som vill lämna anbud i upphandlingen. På så sätt minskar risken att man bryter mot de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna. Om en leverantör genom deltagande i förberedelserna har fått en otillbörlig konkurrensfördel, exempelvis att en leverantör fått mer information än andra som underlättar vid anbudsgivning, eller påverkat upphandlingen, kan den upphandlande organisationen utesluta den leverantören. Detta ska dock endast göras om det inte är möjligt att avhjälpa den snedvridning av konkurrensen som uppstått med andra mindre ingripande åtgärder.\n\nLäs mer om\n\ntidig dialog.\n\nHur detaljerade får dokumenten vara?\n\nDet finns ingen bestämmelse i lagen om offentlig upphandling (LOU) som styr hur detaljerad dokumentation som får lov att skickas till leverantörerna under förberedelsen. Det kan dock noteras att den tidiga dialogen tar tid både från den upphandlande organisationen och från leverantörerna. Att ha alltför omfattande underlag som leverantörerna ska lämna synpunkter på kan därför skapa onödigt extraarbete för samtliga inblandade. Det kan istället vara bra att fokusera på vissa typer av frågor som den upphandlande organisationen har för att minska arbetsbördan.\n\nMåste man ta hänsyn till de synpunkter som leverantörerna kommer med?\n\nNej, det finns ingen skyldighet att ta hänsyn till de eventuella synpunkter som leverantörerna lämnar i samband med förberedelserna.\n\nKällhänvisningar\n\n4 kap. 8 § och 13 kap. 3 § punkten 7 lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - en anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i förberedelserna av upphandlingen får uteslutas från förfarandet endast om det inte finns något annat sätt att säkerställa att principen om likabehandling följs.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
2388667
|
[
"Dialog",
"Offentlighet och sekretess (OSL)"
] |
[
{
"content": "Tack för er snabba återkoppling! Ang. fråga 3 tror jag att ni har rätt i att denna fråga snarare får besvaras av entreprenadsjuridisk kompetens. När redovisar ni ert stöd för att ställa klimatkrav i byggupphandlingar? Kommer dokumentet att gå ut på remiss?",
"role": "user"
},
{
"content": "God fortsättning! Stödet planeras att publiceras under året, vi vill inte ange datum för det. Stödet kommer före att det fastställs att publiceras för \"inhämtning av externa synpunkter\" så att intresserade ska kunna inkomma med synpunkter före stödet fastställs.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2100379_followup_3
|
[
"Bygg och anläggning",
"Byggentreprenad",
"Livscykelkostnader (LCC)",
"Miljökrav",
"Minska klimatpåverkan"
] |
[
{
"content": "Vi har genomfört en upphandling enligt LOU där vi fått in två anbud. Båda uppfyllde kraven och en tilldelades kontraktet. Avtalsspärren har gått ut så det är inte möjligt att ansöka om överprövning av upphandlingen.\n\nInnan vi har hunnit teckna avtal med den vinnande leverantören har vi fått uppgifter från den förlorande leverantören om att den vinnande leverantören kanske inte uppfyller alla obligatoriska krav. Bland annat ska leverantören ha driften av sitt system i ett annat land och vi har krav att driften av systemet ska vara i Sverige.\nBorde vi kontrollera att vinnande leverantör uppfyller alla krav innan vi skriver avtal med leverantören?Om leverantörens anbud ska förkastas måste vi dra tillbaka tilldelningsbeslutet och gå ut med ett nytt beslut. Hur ska vi göra rent praktiskt?Vi tänkte tilldela kontraktet till den andra leverantören istället via ett nytt tilldelningsbeslut. Hur ska vi motivera och vad ska vi hänvisa till i ett nytt beslut?",
"role": "user"
},
{
"content": "Ska en upphandlande myndighet kontrollera att vinnande leverantör uppfyller obligatoriska krav?\n\nSom utgångspunkt är det innehållet i upphandlingsdokumenten som styr vad den upphandlande myndigheten ska, och får, kontrollera. Det innebär att myndigheten som utgångspunkt inte kan begära in andra uppgifter än de som efterfrågas i upphandlingsdokumenten, eftersom ett sådant agerande skulle strida mot den grundläggande upphandlingsprincipen om öppenhet.\n\nEn upphandlande myndighet som endast anger att ett visst krav ska accepteras genom att anbudsgivaren besvarar kravet med ”Ja” har inte en skyldighet att kontrollera om uppgiften stämmer om inte omständigheterna i det enskilda fallet ger anledning att ifrågasätta riktigheten. Med andra ord sträcker sig i regel inte den upphandlande myndighetens kontrollskyldighet längre än att en jämförelse görs mellan de uppgifter som lämnas i anbudet och de krav som angetts i upphandlingsdokumenten.\n\nOm det finns objektiv misstanke om att ett anbud inte uppfyller ett obligatoriskt krav kan det dock medföra en skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera de uppgifter som anbudsgivaren har lämnat. Vilka exakta omständigheter som krävs för att skyldigheten att kontrollera uppgifter ska uppkomma är dock inte fastslaget utan får avgöras i det enskilda fallet och slutligen i rättstillämpningen. Om den upphandlande myndigheten bedömer att det finns en utökad kontrollskyldighet och väljer att göra kontroller ska detta ske på ett sätt som är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna, särskilt principen om likabehandling.\n\nOavsett om och när eventuella kontroller görs ska den upphandlande myndigheten som huvudregel inte avvika från de krav som har ställts i den ursprungliga upphandlingen. Den upphandlande myndigheten får alltså inte anta anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven.\n\nGår det att ta ett nytt tilldelningsbeslut när ett tilldelningsbeslut redan har fattats?\n\nDet finns inte någon bestämmelse i LOU som uttryckligen anger att en upphandlande myndighet kan dra tillbaka ett redan fattat tilldelningsbeslut. Systematiken i upphandlingslagstiftningen innebär dock bland annat att den upphandlande myndigheten inte ska utvärdera anbud som inte uppfyller alla obligatoriska krav i upphandlingen.\n\nOm en upphandlande myndighet i efterhand upptäcker en felaktighet i till exempel kvalificeringen eller utvärderingen skulle det vara en oproportionerlig följd om felaktigheten inte kunde rättas. En leverantör som anser att det skulle vara ett felaktigt agerande att rätta felet kan i så fall ansöka om överprövning av upphandlingen. Leverantören kan på så sätt klaga på det andra (det senare) tilldelningsbeslutet och då argumentera varför det beslutet är felaktigt.\n\nVäljer ni att göra om prövningen kan det vara lämpligt att skicka ut en underrättelse till samtliga anbudsgivare och anbudssökande, om sådana finns. I underrättelsen meddelar ni att ni drar tillbaka det tidigare meddelade tilldelningsbeslutet. Det kan även vara lämpligt att informera om skälen till varför ni drar tillbaka tilldelningsbeslutet i underrättelsen, så att berörda leverantörer förstår varför beslutet har fattats.\n\nVidare kan det vara lämpligt att underrättelsen, där beslutet om att ta tillbaka tilldelningsbeslutet framgår, är beslutat av en behörig företrädare i er organisation. Vem som är behörig att fatta beslut bör framgå av era styrdokument, exempelvis en delegationsordning.\n\nNär ni sedan fattat ett nytt tilldelningsbeslut ska underrättelsen om beslutet innehålla samma information som vanligt. Det vill säga, det ställs inga krav på någon särskild information i de fall ett andra tilldelningsbeslut meddelas i förhållande till det fall ett första tilldelningsbeslut meddelas. Det bör inte finnas något hinder mot att skicka ut en underrättelse om nytt tilldelningsbeslut samtidigt som ni meddelar att ni drar tillbaka det tidigare meddelade tilldelningsbeslutet.\n\nI och med att en underrättelse om nytt tilldelningsbeslut har skickats till berörda leverantörer börjar en ny avtalsspärr gälla. Längden på avtalsspärren ska framgå av underrättelsen om beslutet.\n\nKällhänvisningar\n\nKammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 4904-09, mål nr 4847-11, mål nr 935-12, mål nr 3688-14, Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 2449-10, mål nr 2947-14, Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 2842-14 och mål nr 4060-14 – Finns objektiv misstanke om att ett anbud inte uppfyller obligatorisk krav kan det medföra att det finns skäl för den upphandlande myndigheten att kontrollera de uppgifter som anbudsgivaren har lämnat\n\nC-243/89\n\nStora Bältbron\n\npunkt 37 och\n\nHFD 2016 ref. 37\n\n– den upphandlande myndigheten får inte anta anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven\n\n12 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling (LOU) – villkoren för underrättelse av beslut.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1880991
|
[
"Kvalificeringskrav",
"Obligatoriska krav",
"Tilldelningsbeslut"
] |
[
{
"content": "jag har två frågor: 1. Kommunen kräver att brukaren inom hemtjänsten skall skaffa sig ett ICA-kort för att hemtjänstens personal skall kunna handla dagligvaror till brukaren. Med detta följer även att hemtjänstpersonalen får tillgång till koden på kortet! Brukaren är alltså tvingad att handla på ICA - den dyraste butiken på orten. Om jag tokar dig rätt så är detta OK enligt LOU, dvs ingen upphandlingsplikt? 2. Kommunen kommer framledes att erbjuda hjälp via hemtjänsten till brukarna med att handla matvaror på nätet. Brukarna måste då handla hos den av kommunen utsedda leverantören, t ex MatHem. Om jag tokar dig rätt så är även detta OK enligt LOU, dvs ingen upphandlingsplikt? - I praktiken så innebär det att kommunen gynnar en näringsidkare framför en annan, att brukaren inte kan handla där det är billigast (liten pension att leva på) och att detta är OK utifrån LOU.",
"role": "user"
},
{
"content": "För att avgöra om ett köp är upphandlingspliktigt eller inte behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Av denna anledning anser vi att vårt svar inte kan tolkas såsom du nu gjort. Av samma anledning kan vi inte svara på dina tolkningar är korrekt eller inte.\n\nSåvitt vi känner till finns inga vägledande rättsavgöranden där situationerna du beskriver har prövats. Vad som gäller generellt sett har vi redogjort för i vårt svar ovan.\n\nOm uppläggen du beskriver är tillåtna eller otillåtna enligt annan lagstiftning kan vi inte svara på. För frågor om specifika upplägg för inköp av dagligvaror inom hemtjänsten och vad dessa upplägg vilar på för grund hänvisar vi i första hand till den ansvariga kommunen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
1727586_followup_1
|
[
"Upphandlingslagarnas tillämpningsområde"
] |
[
{
"content": "Är det tillåtet att ta bort del 1 och 2 i ESPD då denna information återfinns i andra delar av UD. Om delar får tas bort, ska återstående delar då döpas om till ny del 1 resp 2 etc. (del 1 blir då \"skäl för uteslutning\")",
"role": "user"
},
{
"content": "En liknande fråga har besvarats i inlägget\n\nOm inte egenförsäkran ska undertecknas, kan vi ta bort del VI i ESPD-formuläret?.\n\nSom det framgår av vårt svar är egenförsäkran (ESPD) en standardiserad form av en egenförsäkran som blir tillämplig när värdet av upphandlingen överstiger tröskelvärdet. Att det är en standardiserad form innebär att den ska vara enhetlig utformad i hela EU och följa den mall som framgår av ESPD-förordningen .\n\nAtt ändra på formen, genom att exempelvis ta bort vissa delar från den standardiserade egenförsäkran och lägga dessa delar i något av de övriga upphandlingsdokumenten, skulle innebära att det inte längre är frågan om ett enhetligt dokument och därmed skulle inte syftet enligt ovan uppfyllas.\n\nAnpassning av ESPD-formulärens utformning i varje enskild upphandling\n\nNotera dock att ESPD-formuläret ska anpassas utifrån den aktuella upphandlingen vilket innebär att de uppgifter som framgår av ESPD-formuläret men som inte är aktuella i den specifika upphandlingen bör döljas av den upphandlande organisationen för att inte riskera en osäkerhet hos leverantörerna, alternativt att det tydligt framgår att den aktuella uppgiften inte är relevant och ska därför inte fyllas i. Exempelvis Del II och uppgiften som handlar om huruvida leverantören är en skyddad verkstad, ett socialt företag, eller kommer att fullgöra avtalet inom ramen för ett program för skyddad anställning. Denna uppgift med de två tillhörande följdfrågorna är endast aktuell i de fall upphandlingen är reserverad och bör därför döljas eller anges som inte relevant i upphandlingar som inte reserverade.\n\nDetsamma gäller uppgifterna som anges i IV och som handlar om urvalsgrunderna, det vill säga kvalificeringskraven. I det fallet ska enbart de kvalificeringskrav som är aktuella för den specifika upphandlingen finnas kvar i ESPD-formuläret när den går ut till leverantörerna. Notera att när det kommer till kvalificeringskraven kan den upphandlande organisationen ange i någon av upphandlingsdokumenten att leverantören enbart ska fylla i avsnitt a, det vill säga intyga att alla kvalificeringskrav uppfylls av leverantören.\n\nDet kan även finnas hela delar ESPD-formuläret som inte är aktuella i alla upphandlingar. Se exempelvis del V som handlar om att begränsa antalet anbudssökanden som ska få lämna anbud. Om en upphandlande organisation inte använder ett selektivt förfarandet, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering, en konkurrenspräglad dialog eller ett förfarande för att inrättande av innovationspartnerskap kommer denna del aldrig att vara aktuell, och i de fallen bör delen döljas alternativt att det tydligt framgår i formuläret att den aktuella delen inte är relevant. Detsamma gäller om den upphandlande organisationen använder något av ovanstående förfaranden men väljer att inte begränsa antalet anbudssökanden som ska få lämna anbud.\n\nOavsett om det är enstaka uppgifter, ett avsnitt eller en hel del som döljs så bör numreringen av uppgifterna, avsnitten och av delarna som är kvar vara konstanta och inte justeras. På så sätt vet leverantören alltid vilka uppgifter det är som efterfrågas i en viss del, avsnitt och i en viss numrering. Så vitt vi känner till har denna fråga dock aldrig blivit prövad i domstol och rättsläget för hur mycket den standardiserade egenförsäkran kan justeras och ändå anses uppfylla förordningens krav på standardisering och enhetlighet får därför betraktas som oklart.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
3108028
|
[
"ESPD-systemet"
] |
[
{
"content": "En leverantör ansöker om överprövning i förvaltningsrätten under avtalsspärren. Förlängd avtalsspärr enligt LOU 20 kap. 8 § infaller under handläggningen.\n\nNågra få dagar senare återkallar leverantören sin ansökan om överprövning med en begäran om att målet ska avskrivas från vidare handläggning varpå förvaltningsrätten samma dag i sitt avgörande skriver av målet från vidare handläggning.\n\nUtlöser detta avgörande från förvaltningsrätten tiodagarsfristen enligt LOU 20 kap. 10 § eller är det möjligt att ingå avtal tidigare?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vi förstår din fråga som att du undrar om en förvaltningsrätts beslut om avskrivning av en överprövning (efter leverantörens egen återkallelse) är ett sådant avgörande som avses i 20 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling (LOU) och gör att den upphandlande organisationen inte får ingå avtal förrän 10 dagar har gått från målets avgörande\n\nI lagtexten används begreppet \"avgjort målet\" vilket ger sken av att ett mål som avskrivs efter exempelvis en återkallelse inte omfattas av den tiodagarsfrist som uppställs i bestämmelsen. Begreppets innebörd har emellertid berörts förarbetena och där framgår att det även innefattar när rätten skiljt sig ifrån målet såväl genom dom som genom slutligt beslut om avskrivning, avvisning eller återförvisning. Kammarrätten i Göteborg har i ett mål bedömt att tiodagarsfristen börjar löpa först när ett mål har expedierats. Kammarrättens dom har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd.\n\nSammanfattningsvis är tiodagarsfristen även avsedd att inträda i situationen då ett mål avskrivs. Som utgångspunkt är det därmed inte möjligt för en upphandlande organisation att ingå avtal förrän 10 dagar efter att fristen har löpt ut.\n\nKällhänvisningar\n\nProp. 2009/10:180\n\ns. 125 – förarbetena om begreppet \"avgjort målet\"\n\nkammarrätten i Göteborg i mål nr 3477–24 – avtalsspärren börjar löpa när mål har expedierats.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1510441
|
[
"Avtalsspärr"
] |
[
{
"content": "När lottning behöver göras då mer än 1 stycken anbudsgivare har fått samma utvärderingspoäng…vad är ett korrekt tillvägagångssätt?\n\nHur bör detta göras så att det är utom all tvivel att lottning har skett på ett korrekt sätt? Räcker det med att filma lottningen, och göra denna film offentlig? Eller bör en oberoende part delta, eller göra själva lottningen? Vem är i så fall denna ”oberoende part”?\n\nOch hur bör själva förfarandet gå till? Lappar i en hatt? Det finns flera domar och andra beskrivningar på att lottning har gjorts, men jag hittar ingen beskrivning på HUR lottning bör genomföras…..\n\nTacksam för hjälp i frågan.",
"role": "user"
},
{
"content": "Lottning är ett vedertaget förfarande för att utan olikbehandling avgöra utgången när lika fall står mot varandra. Det är som utgångspunkt en tillåten metod för att urskilja vilken leverantör som ska väljas ut när det är lika mellan leverantörerna i en upphandling.\n\nDet behöver inte anges uttryckligen i upphandlingsdokumenten att lottning kan komma att tillämpas, men det skadar inte att göra det. Det är oavsett viktigt att lottningen går till på ett sätt som säkerställer att det är slumpen (och inget annat) som skiljer anbuden åt, samt att de som ska intyga att förfarandet gått till på ett korrekt sätt faktiskt får tillräcklig med information för att intyga detta. Om lotter dras är det till exempel lämpligt att efter dragningen öppna de andra lotterna så att alla kan se att det inte stod samma namn på alla lotter. Det går däremot inte att ange något särskilt \"steg-för-steg\"-förfarande som ska användas för att en lottning ska ha gått till på korrekt sätt och som du är inne på har förvaltningsdomstolarna i regel inte haft skäl att ifrågasätta den upphandlande myndighetens uppgifter.\n\nHur en upphandlande myndighet dokumenterar ett lottningsförfarande (förutom att uppgift om att lottning genomförs och vilka som närvarar bör finnas med i protokoll) är upp till den upphandlande myndigheten. Det kan vara lämpligt att ta fram bevis som är tillräckliga för att det kan antas att lottningen utförts på ett sätt som kan godtas. Exempelvis genom att flera tjänstemän anger vad de faktiskt sett och intyga att förfarandet gått till på korrekt sätt. Naturligtvis skadar det inte om någon utomstående kontrollant har varit närvarande, men det är inte någon skyldighet.\n\nVi tror inte att det är nödvändigt att lägga upp en film på den egna webbplatsen. Om man vill hårdra det kan ett förfarande filmas om och om igen tills det blir \"rätt resultat\", vilket innebär att även ett sådant bevis kan ifrågasättas.\n\nVidare kan det ur ett affärsmässigt perspektiv ifrågasättas om det är lämpligt att utforma en utvärderingsmodell där det lätt kan uppstå situationer där det inte finns någon utslagsgivande mekanism som kopplar an till att hitta de mest lämpliga anbudsgivarna alternativt det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Givetvis finns situationer där lottning inte kan förutses, vilket innebär att lottning är svårt att utesluta i alla upphandlingar.\n\nKällhänvisningar\n\nRÅ 2009 ref. 60\n\n– rättsfall från högsta domstolsinstans där lottning har godtagits\n\nHögsta förvaltningsdomstolens mål nr 7741-21 – lottning är tillåtet för att skilja likvärdiga anbudsansökningar åt i ett selektivt förfarande\n\nKammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6215-11 – ytterligare ett fall där lottning har prövats men istället för kvalificering var det där frågan om prövning av anbud",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1344273
|
[
"Lottning",
"follow up"
] |
[
{
"content": "Är strategisk partnering att likställa med offentlig-privat samverkan (OPS)? Det är ju inte helt ovanligt inom byggsektorn men kanske även något som kan applicera på vissa andra typer av verksamhet utan att strida mot LOU om jag förstått det rätt?\n\nOm er uppfattning är att formen eventuellt kan användas för annan verksamhet än byggsektorn, finns det något stöd att få i sådana frågor från Upphandlingsmyndigheten?",
"role": "user"
},
{
"content": "Utan att ha någon omfattande erfarenhet av vare sig partnering eller OPS så är ju en utgångspunkt vid OPS att en viss risk läggs över på leverantören, vilket nödvändigtvis inte behöver vara fallet vid partnering.\n\nDet kan väl inte uteslutas att något av dessa samarbetsformat rent juridiskt kan tillämpas även i andra sektorer än bygg, men man bör kanske utreda om det faktiskt är ett lämpligt format i det enskilda fallet som faktiskt mynnar ut i någon form av mervärde för den upphandlande myndigheten.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2039558
|
[
"Byggentreprenad",
"Offentlig Privat Samverkan (OPS)"
] |
[
{
"content": "Vi har lite frågor angående ESPD och framför allt vad e-Certis kan göra för nytta ifall vi är med i den databasen.\n\nESPD dokumentet är något vi måste fylla i när vi skickar anbud och undrar ifall e-Certis underlättar för oss i det avseendet?\n\nKostar det något att vara med?\n\nHur gör vi för att vara med i den databasen?",
"role": "user"
},
{
"content": "E-Certis\n\när inte en databas bestående av särskilt anslutna leverantörer, utan databasen innehåller, lite förenklat förklarat, information om certifikat, bevis och attester och har bland annat som syfte att underlätta jämförelse mellan motsvarande dokument i olika medlemsstater. Det behövs ingen registrering för att kunna ta del av informationen i databasen.\n\nVerktyget syftar till att såväl upphandlande organisationer som leverantörer ska få tillgång till information och kunna identifiera dokument som används eller är nödvändigt för kvalificering av leverantörer i de olika medlemsstaterna och matcha det med de dokument som används i den egna medlemsstaten.\n\nFör er som leverantör innebär det att ni kan hitta information om vilka svenska bevis som kan motsvara efterfrågade bevis i en upphandling som genomförs i till exempel Danmark eller Tyskland, eller något annat land.\nE-Certis.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1436554
|
[
"ESPD-systemet",
"e-Certis"
] |
[
{
"content": "Hur bör man förhålla sig vid efterannonsering i de fall anbudsgivarna (inkl. vinnande anbud) har begärt sekretess på prisuppgifter? Får man ange kontraktsvärde och värde på optioner på ett sådant sätt att dessa inte går att utläsa, t ex ange ett intervall?",
"role": "user"
},
{
"content": "Sekretessprövningen ska göras självständigt av den upphandlande organisationen\n\nEn anbudsgivare kan aldrig själv sekretessbelägga information utan den upphandlande organisationen är alltid skyldighet att självständigt genomföra en sekretessprövning oavsett det finns en begäran om sekretess eller inte.\n\nAllmänt om sekretess för prisuppgifter i anbud\n\nPrisuppgifter är exempel på sådana uppgifter som kan omfattas av sekretess. Det finns ett antal domstolsavgöranden där enskilda prisuppgifter ansetts omfattade av sekretess, men där totalpriset kunnat lämnas ut. Det förekommer även exempel på domstolsavgöranden där anbudspriset i sin helhet bedömts omfattas av sekretess. En bedömning måste göras i det enskilda fallet om ett offentliggörande av en prisuppgift kan innebära skada för anbudsgivaren.\n\nFör ett mer utförligt resonemang om sekretessbeläggning av prisuppgifter, se inlägget\n\nKan samtliga prisuppgifter i ett anbud sekretessbeläggas?.\n\nEfterannonsera kontraktets totala värde\n\nEn efterannons ska innehålla uppgift om det uppskattade värdet av kontraktet eller ramavtalet vid tidpunkten för efterannonsen.\n\nNotera att en uppgift om det uppskattade värdet av kontraktet inte behöver vara en uppgift som omfattas av sekretess, även om styckpriser bedöms göra det. Även vid köp av enstaka varor eller tjänster omfattas dessa i regel av kringkostnader som innebär att prisuppgifter inte behöver vara detsamma som kontraktets totala värde.\n\nI kontraktets totala värde ingår även värdet av eventuella optioner. Det innebär att även för det fall det skulle föreligga sekretess för prisuppgifter som motsvarar huvuddelen av kontraktet och för prisuppgifter hänförliga till optionerna skulle en sammanslagning av dessa två värden kunna leda till att det totala kontraktsvärdet inte omfattas av sekretess. Det skulle behöva vara möjligt att utläsa prisuppgifterna från det totala värdet av kontraktet för att det skulle innebära en risk för skada för den enskilde. Detta kan anses tala för att det inte finns något behov av att ange det uppskattade kontraktsvärdet som ett intervall. Det saknas dock ytterligare vägledning eftersom frågan såvitt vi känner till inte blivit föremål för domstolsprövning.\n\nKällhänvisningar\n\nEU-kommissionens genomförandeförordning om standardformulär för meddelanden om upphandling (eForms), bilaga V del D i LOU-direktivet , 12 a och 14 c § i upphandlingsförordningen (2016:1162) – vilka uppgifter som ska ingå i en efterannons.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
2311644
|
[
"Efterannons",
"Offentlighet och sekretess (OSL)"
] |
[
{
"content": "Har annonserat en upphandling där det inkommit endast ett anbud och det har inte kvalificerat sig avseende kvalitets- och arbetsmiljökrav.\nNu vill beställaren ändå förhandla med denna leverantör. Förstår att upphandlingen först måste avslutas för att kunna övergå i förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Denna möjlighet gäller inte riktigt som i LOU vad jag kan läsa mig till. Är det möjligt då det är sk. brist på konkurrens?",
"role": "user"
},
{
"content": "Upphandling utan annonsering när LUK tillämpas\n\nEn upphandlande organisation får upphandla en koncession utan föregående annonsering bland annat om det vid ett förfarande med annonsering inte har lämnats några lämpliga anbudsansökningar eller anbud. Ett krav för att få genomföra en ny upphandling utan att annonsera den är att villkoren i koncessionsdokumenten inte ändrats väsentligt.\n\nOlämpliga anbudsansökningar och olämpliga anbud\n\nEn anbudsansökan ska anses vara olämplig om den berörda leverantören ska eller kan uteslutas enligt 11 kap. lagen om upphandling av koncessioner (LUK) eller inte uppfyller de kvalificeringskrav som den upphandlande myndigheten eller enheten fastställt. En anbudsansökan ska också anses olämplig om den innefattar ett olämpligt anbud.\n\nEtt anbud ska anses vara olämpligt om det är irrelevant för koncessionen och därför uppenbart inte utan väsentliga ändringar kan tillgodose den upphandlande organisationens krav enligt koncessionsdokumenten.\n\nViss vägledning om olämpliga anbud från LOU\n\nFör att få en mer detaljerad redogörelse för vad som avses med ett olämpligt anbud kan det vara nödvändigt att titta på motsvarande regler i lagen om offentlig upphandling (LOU) då dess förarbeten är mer utvecklade än LUK:s förarbeten, samt att det i vart fall finns viss praxis i frågan. Vi hänvisar i första hand till inlägget\n\nÖvergång till förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt LOU. angående den frågan.\n\nEn bedömning måste göras i det enskilda fallet om en brist i en anbudsansökan eller ett anbud faller in under de brister som anses omfattas av en olämplig anbudsansökan\n\nrespektive ett olämpligt anbud.\n\nKällhänvisningar\n\n8 kap. 4 § lag (2016:1147) 0m upphandling av koncessioner (LUK) – upphandling utan föregående annonsering om det i en tidigare upphandling inte inkommit några lämpliga anbudsansökningar eller lämpliga anbud\n\n8 kap. 5 § LUK – vad som utgör olämpliga anbudsansökningar och anbud.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2415647
|
[
"Annonsering",
"LUK (koncessioner)"
] |
[
{
"content": "Konkurrensverket har tagit fram en översättning av lagen om offentlig upphandling (LOU) till engelska (Swedish Public Procurement Act).\n\nÖversättningen av LOU från svenska till engelska hittar du på Konkurrensverkets webbplats. Observera att översättningen saknar de nya förenklade reglerna i nya 19 kap. LOU samt 19 a kap. LOU",
"role": "user"
},
{
"content": "Jag undrar om en ny översättning kommer snart i och med de nya förenklade reglerna i nya 19kap LOU samt 19 a kap. LOU?",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1590893
|
[
"Språk"
] |
[
{
"content": "Vilken information kan, med hänsyn till absolut sekretess, lämnas till en anbudssökande som inte kvalificerat sig för steg 2 i ett selektivt förfarande? Får skälen till beslutet meddelas innan tilldelningsbeslut har fattats, och hur ska man hantera om en sådan anbudssökande hör av sig under processens gång för att få en motivering?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vid en offentlig upphandling så råder som huvudregel absolut sekretess. Innebörden av den absoluta sekretessen är att uppgift som rör anbud inte i något fall får lämnas till\n\nnågon annan än den som har lämnat anbudet\n\n. Skälen till varför ett anbud inte har gått vidare till steg 2 i ett selektivt förfarande kan därför lämnas till den leverantör som har lämnat anbudet i fråga utan att bryta mot den absoluta sekretessen.\n\nHar upphandlande myndighet valt att, under pågående process, inte meddela de anbudssökande som inte gått vidare i processen så kan det ändå föreligga en sådan skyldighet. Denna skyldighet kan uppstå om handlingen med skälen bakom beslutet är att anses som en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och den anbudssökande begär ut handlingen. En bedömning om handlingen är allmän och om den kan lämnas ut måste därför ske i varje enskilt fall.\n\nOavsett om det föreligger en skyldighet att lämna ut uppgifterna eller om upphandlande myndighet på egen hand väljer att göra det så är det viktigt att kontrollera uppgifterna innan utlämning sker. Detta för att säkerställa att uppgifterna endast berör skälen till varför det aktuella anbudet inte gick vidare och inte ger några uppgifter om de övriga anbuden som har lämnats i upphandlingen.\n\nKällhänvisningar\n\n19 kap 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – till vem uppgifter i ett anbud får lämnas ut till\n\n2 kap. 4 § TF (1949:105) – vad är en allmän handling\n\n6 kap. 4 § OSL - skyldighet att lämna ut uppgift ur en allmän handling.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1368140_followup_2
|
[
"Selektivt förfarande"
] |
[
{
"content": "Konkurrensverket besluta om upphandlingsskadeavgift efter att avtalsspärr på 10 dagar passerat vid en frivillig förhandsinsyn?\n\nI ett annat inlägg hos er skriver ni följande:\n\n\"Förhandsinsyn är avsedd att tillämpas när upphandlande organisationer känner sig osäkra på om rätt bedömning gjorts av omständigheterna i den enskilda upphandlingen. Om en upphandlande organisation annonserar sin avsikt och iakttar en avtalsspärr om minst 10 dagar från dagen efter publiceringen kan avtalets giltighet inte bli föremål för överprövning.\"",
"role": "user"
},
{
"content": "Ja, om det inte har funnits förutsättningar för att genomföra ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering har Konkurrensverket i egenskap av tillsynsmyndighet en möjlighet att ålägga den upphandlande organisationen att betala en upphandlingsskadeavgift. Ett beslut om upphandlingsskadeavgift ska meddelas inom två år från det att avtalet slöts.\n\nEn frivillig förhandsinsyn kan till stor del liknas med en underrättelse om tilldelning (tilldelningsbeslut), men i stället för att bara skicka tilldelningsbeslutet till anbudssökande och anbudsgivarna annonserar den upphandlande organisationen tilldelningsbeslutet i en registrerad annonsdatabas och tillämpar en avtalsspärr.\n\nSom framgår av inlägget. där citatet i din fråga är hämtat från,\n\nVad innebär reglerna om frivillig förhandsinsyn?\n\n, ersätter alltså inte en frivillig förhandsinsyn de krav på annonsering som följer av lagen om offentlig upphandling (LOU) i övrigt.\n\nDet innebär att om den upphandlande organisationen genomför ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, utan att förutsättningar för detta finns, så är det en otillåten direktupphandling oavsett om organisationen har valt att använda sig av en frivillig förhandsinsyn eller inte, vilket kan innebära upphandlingsskadeavgift för den upphandlande organisationen.\nGranskning av frivilliga förhandsinsyner\n\nsom finns publicerad på Konkurrensverkets webbplats.\n\nKällhänvisningar\n\n21 kap. 7 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – tillsynsmyndigheten får besluta att en upphandlande organisation ska betala en upphandlingsskadeavgift om organisationen har slutit ett avtal med en leverantör utan föregående annonsering\n\n21 kap. 11 § LOU – ett beslut om upphandlingsskadeavgift enligt 7 § ska meddelas inom två år från det att avtalet slöts.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
3055021
|
[
"Förhandsinsyn",
"Upphandlingsskadeavgift"
] |
[
{
"content": "Är det okej att värdera referenssvar utifrån en bedömningsskala som ett kvalificeringskrav för leverantörer? Är det att betrakta som en miniminivå på den allmänna förmåga vid teknisk förmåga?",
"role": "user"
},
{
"content": "Ja, en upphandlande myndighet får kräva att leverantörerna visar att de har tillräcklig teknisk och yrkesmässig kapacitet (kvalificeringskrav) genom att ge in lämpliga referenser (bevis) från tidigare fullgjorda kontrakt.\n\nOklart var i lagen det finns stöd för att begära in referenser\n\nFör att utreda leverantörens\n\ntekniska\n\nkapacitet kan upphandlande myndigheter enbart begära den utredning (bevis) som framgår av 15 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling (LOU). Rättsläget är oklart vilken av punkterna i bestämmelsen som ger stöd för att begära in bevis avseende referenser (oavsett i vilken form). I övrigt står den upphandlande myndigheten fritt att ställa de krav som krävs för att tillgodose myndighetens behov, men kraven ska vara förenliga med de grundläggande principerna för offentlig upphandling.\n\nEtt kvalificeringskrav som innebär att en leverantör ska erhålla ett visst lägsta betyg av sin referent för att anses kvalificerad enligt en fastställd miniminivå bör som utgångspunkt inte strida mot de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, men den frågan måste avgöras i varje enskilt fall.\n\nReferenser får inte utvärderas som tilldelningskriterium om de utgör ett kvalificeringskrav\n\nReferenser som tas in för att fastställa leverantörens allmänna förmåga att kunna utföra uppdraget på ett bra sätt får inte utgöra ett tilldelningskriterium. Detta eftersom sådana omständigheter är hänförliga till kvalificeringen av leverantörerna. Kvalifikationer och erfarenheter hos leverantörens personal kan dock i vissa fall utgöra tilldelningskriterium om personalen som ska utföra den upphandlade tjänsten kan påverka resultatet vid kontraktets fullgörande på ett betydande sätt\n\n. Det innebär att det kan vara tillåtet att utvärdera referenser för tjänster vars utförande och resultat till övervägande del beror på personalens individuella kompetens.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1675000
|
[
"Kvalificeringskrav",
"Referenser"
] |
[
{
"content": "Jag har läst att det finns undantag från lou för finansiella tjänster. När jag sökt på cpv koder tolkar jag det som om vi har möjlighet att avtala om löpande banktjänster för tex in och utbetalningar utan upphandling om vi vill. Stämmer detta?",
"role": "user"
},
{
"content": "Undantaget från lagen om offentlig upphandling (LOU) avseende vissa finansiella tjänster är endast tillämplig vid upphandling som avser\n\nfinansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument,\n\nverksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser tjänster som utförs av en centralbank,\n\ninsatser som genomförs tillsammans med Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen, eller\n\nlån, även i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument\n\nI inlägget\n\nVilka finansiella tjänster omfattas av undantaget i LOU?. har vi punktat upp vilka CPV-koder det är som omfattas av undantaget enligt ovan.\n\nOm upphandlingen avser löpande banktjänster såsom exempelvis in- och utbetalningar så är inte undantaget tillämpligt, eftersom det inte omfattas av någon av punkterna i bestämmelsen. Upphandlingen ska i det fallet genomföras enligt tillämpliga bestämmelser i LOU.\n\nNotera även att det, vid upphandling av banktjänster och finansiella tjänster som inte är undantagna från lagens tillämpningsområde, finns särskilda beräkningsbestämmelser som ska tillämpas vid uppskattning av upphandlingens värde i samband med upphandling.\nundantaget för vissa finansiella tjänster.\n\nKällhänvisningar\n\n3 kap. 24 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – undantag från lagens tillämpningsområde vid upphandling av vissa finansiella tjänster\n\n5 kap. 12 § andra punkten LOU – vid uppskattning av upphandlingens värde avseende banktjänster och andra finansiella tjänster ska arvoden, provisioner, ränta och andra ersättningar för tjänsten ingå.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
2485159
|
[
"Finansiella tjänster"
] |
[
{
"content": "En upphandlande myndighet har i ett ramavtal med rangordning angett en förväntad avropsvolym på 2 miljoner kronor över en fyraårsperiod. Redan efter två år har avrop gjorts för 10 miljoner kronor.\n\n1. Har myndigheten agerat fel enligt LOU eller gällande praxis när den angivna volymen överskridits så kraftigt långt innan ramavtalets slut?\n2. Kan det överskridande beloppet på 8 miljoner kronor betraktas som en otillåten direktupphandling?\n3. Bör myndigheten sluta avropa från ramavtalet när den angivna volymen på 2 miljoner kronor har uppnåtts, även om avtalsperioden inte löpt ut och behovet kvarstår?\n4. Om den angivna volymen uppnås efter halva avtalstiden, är det fel av myndigheten att genomföra en ny upphandling med en justerad och mer korrekt uppskattad volym?\n5. Om en ny upphandling är tillåten, kan myndigheten teckna och avropa från det nya ramavtalet parallellt med att det gamla, vars volym är uppnådd, fortfarande är formellt giltigt?",
"role": "user"
},
{
"content": "Fråga 1 och 2\n\nI både dom i mål\n\nC-216/17\n\nCoopservice och\n\nC-23/20\n\nSimonsen & Weel uttalar EU-domstolen att ramavtalet inte längre har någon verkan när takvolymen har nåtts. Det innebär att angiven takvolym inte kan överskridas, utan den upphandlande organisationen måste i stället upphandla behovet på nytt. Avrop som genomförs efter att ramavtalets takvolym uppnåtts kan därför komma att betraktas som otillåtna direktupphandlingar.\n\nAtt takvolymen nås långt innan ramavtalet löper ut bör inte innebära att organisationen har agerat i strid med lagen om offentlig upphandling (LOU). Däremot bör en väsentligt överdriven takvolym utgöra ett brott mot\n\nde grundläggande upphandlingsprinciperna\n\noch innebära att leverantörer felaktigt utestängts från upphandlingen.\n\nFråga 3 a-c\n\nGenerellt gällande frågorna 3 a-c vill vi understryka att svaren beror på vad som framgår av ramavtalet och hur uppgiften om värde var formulerad i upphandlingsdokumenten. I sammanhanget måste man också skilja på den upphandlingsrättsliga och den avtalsrättsliga aspekten. En upphandlande organisation kan i sina avtal förbinda sig att avropa hela sitt behov från ramavtalet under avtalstiden, och denna bundenhet påverkas inte med självklarhet av de begränsningar som följer av upphandlingsreglerna. En bedömning behövs alltså göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Generellt sett gäller följande.\n\na) Svaret beror bland annat på hur beloppsgränsen exakt har formulerats i upphandlingsdokumenten och ramavtalet och hur den upphandlande organisationens bundenhet till ramavtalet har formulerats i ramavtalet. Ur upphandlingsrättslig synvinkel bör organisationen sannolikt upphöra med avrop från ramavtalet. Dock finns det bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) som tillåter vissa ändringar i upphandlande avtal som kan vara aktuella att tillämpa.\n\nb) Om den upphandlande organisationen enligt ramavtalet inte är bunden att göra alla sina inköp av det som ramavtalet omfattar inom ramen för det aktuella ramavtalet kan sannolikt ett nytt ramavtal upphandlas, trots att det första ramavtalets löptid inte löpt ut. Många gånger tecknas ramavtal om två år med förlängningsoption om ”ett plus ett år” och då kan en möjlighet vara att inte utnyttja förlängningsoptionen. På samma sätt som ovan beror svaret på hur villkoren i ramavtalet är utformade.\n\nc) Ur upphandlingsrättslig synvinkel finns det sannolikt inga problem med att göra på det sätt som du beskriver i frågan. Dock kan det, precis som vi beskrivit ovan, finnas avtalsrättsliga aspekter som påverkar om det är förenligt med det aktuella ramavtalet eller inte.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1704404_followup_1
|
[
"Ramavtal",
"Takvolym"
] |
[
{
"content": "Under annonserings tiden har jag fått en Privat Fråga, hur måste jag svara på den till alla eller bara den som ställt Privat fråga ?",
"role": "user"
},
{
"content": "I första hand bör du utreda om detta är reglerat i upphandlingsdokumenten. I det fallet att det framgår av upphandlingsdokumenten att alla frågor besvaras och förmedlas till samtliga som hämtat upphandlingsdokumenten samt publiceras via upphandlingsverktyget så kan det vara lämpligt att följa organisationens egna instruktioner.\n\nÄr denna fråga inte hanterad i upphandlingsdokumenten måste den upphandlande myndigheten bedöma vad frågan avser och vad svaret kommer vara. Avser leverantörens fråga en begäran om att myndigheten ska lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten ska myndigheten lämna upplysningarna skriftligen till alla leverantörer som deltar i upphandlingsförfarandet.\n\nAvser frågan något annat bör den upphandlande myndigheten i bedömningen om hur den ska hantera frågan särskilt beakta myndighetens serviceskyldighet enligt 6 § förvaltningslagen, principen om öppenhet och likabehandlingsprincipen. I bedömningen bör den upphandlande myndigheten avgöra om frågan, och framför allt svaret, på något sätt är av relevans för potentiella anbudsgivares möjligheter och förutsättningar att lämna sina bästa anbud. Med andra ord bör myndigheten bland annat fråga sig om det är fråga om information som skulle kunna påverka utformningen av anbuden om andra anbudsgivare känt till informationen. Vid osäkerhet om vad som gäller kan det vara lämpligt att kommunicera såväl frågan som svaret till alla leverantörer som deltar i upphandlingsförfarandet.\n\nVidare kan det vara lämpligt att avidentifiera (anonymisera) alla frågor och svar i en upphandling. Detta för att iaktta den absoluta anbudssekretessen under upphandlingsförfarandet.\n\nKällhänvisningar\n\n12 kap. 11 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kompletterande upplysningar\n\n6 § förvaltningslagen (2017:900) – myndighetens serviceskyldighet\n\n19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) –absoluta anbudssekretessen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1746737
|
[
"Elektronisk kommunikation",
"Frågor och svar"
] |
[
{
"content": "Är det rimligt att kräva certifiering vid anbudstillfället som ett kvalificeringskrav, eller eller borde det utformas så att certifiering måste vara på plats vid avtalsstart. Vi sitter just nu med en upphandling där kravet står skrivet att man skall inkomma med certifikatet redan i anbudsfasen. Vi är mitt uppe i certifieringsprocessen och är färdigcertifierade när avtalet skall starta, dock inte färdiga vid anbudstillfället.",
"role": "user"
},
{
"content": "Upphandlande organisationer får ställa krav på att intyg ska finnas som visar att leverantören är certifierad enligt en kvalitetssäkringsstandard. Det vill säga att leverantören har ett kvalitetsledningssystem och är certifierad enligt detta. Det är då relevanta europeiska standarder som den upphandlande myndigheten eller enheten får hänvisa till (det vill säga kräva), exempelvis ISO 9001. Ett sådant krav syftar till att styrka att leverantören har den tekniska och yrkesmässiga kapacitet som den upphandlande myndigheten efterfrågar (kvalificeringskrav).\n\nSom min kollega Jens skrivit ovan ska den upphandlande organisationen godta andra bevis om likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder om leverantören inte hade möjlighet att erhålla intygen inom gällande tidsfrister. Eventuella förseningar i att erhålla intygen får då inte bero på leverantören. Leverantören måste också bevisa att de kvalitetssäkringsåtgärder som leverantören istället vill hänvisa till överensstämmer med de kvalitetsstandarder som krävs. Det är, tolkar vi det som, exempelvis i fall då leverantören har ansökt om eller genomgår en tredjepartscertifiering och kan förväntas godkännas, men ännu inte har godkänts, för en certifiering som det skulle kunna bli aktuellt.\n\nOm det i upphandlingen krävs intyg på en certifiering av ett ackrediterat organ enligt en kvalitetssäkringsstandard, exempelvis om ett intyg krävs på att leverantören är certifierad enligt ISO 9001, så är möjligheten alltså starkt begränsad för leverantören att lämna in andra intyg än de som den upphandlande organisationen eller enheten har krävt, eftersom de måste vara likvärdiga med det intyg som nämns i upphandlingsdokumenten.\n\nLäs mer\n\nSe förvaltningsrättens bedömning i Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 565–18 om krav på intyg att leverantören är certifierad enligt en kvalitetssäkringsstandard och vilken bevisning som nystartade företag behöver inkomma med för att visa att kravet är uppfyllt.\n\nKällhänvisningar\n\n15 kap. 14 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – krav på kvalitetssäkringsstandarder och när likvärdiga intyg ska accepteras.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
1753972_followup_5
|
[
"Kvalitetssäkringsstandarder"
] |
[
{
"content": "Vårt upphandlingssystem har ingen funktion för att annonsera projekttävlingar, utan man hänvisar istället till att göra en annons för en selektiv upphandling, och tydligt ange i rubriken att det gäller en projekttävling. Skulle ni säga att det är ok att göra på det sättet?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vi kan inte göra en bedömning av hur funktionen i upphandlingsverktygen ser ut, men om en upphandlande organisation ska annonsera en projekttävling ska det göras genom ett meddelande om projekttävling\n\noch inte genom en annons om upphandling.\n\nI upphandlingsdirektivens bilagor finns information om vad som ska finnas med vid annonsering av upphandlingar som överstiger tröskelvärdena. Närmare information om vad annonser över tröskelvärdena ska innehålla framgår av de standardformulär som regleras i genomförandeförordningen om eForms, som gäller direkt i alla EU:s medlemsstater. Vilka uppgifter som ska framgå i en annons om projekttävling framgår av kolumn 23 i eForms-förordningen när LOU tillämpas.\n\nDet kan finnas skäl att kontrollera att uppgifterna faktiskt kommer publiceras som en korrekt annons och att ni har möjlighet att fylla i de uppgifter som ska finnas med i en annons om projekttävling. Förfarandet blir trots allt förfelat om det dyker upp en vanlig annons i TED som inte är utformad på det sätt som anges i ovan nämnda genomförandeförordning.\n\nKällhänvisningar\n\n18 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och\n\nprop. 2015/16:195\n\ns. 1135 – annons om projekttävling\n\nKommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780 (eForms) – EU:s standardformulär för annonsering av offentliga upphandlingar",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1336277_followup_2
|
[
"Projekttävling"
] |
[
{
"content": "Gäller denna regel om kompletterande upplysningar senare än sex dagar före angiven sista dag för anbud även för förnyad konkurrensutsättning på ramavtal?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det framgår inte tydligt varken i lagen eller dess förarbeten om samma bestämmelser gäller även vid en förnyad konkurrensutsättning i ett ramavtal. Utifrån syftet med bestämmelsen och det faktum att bestämmelsen är ett uttryck för de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\nom öppenhet och proportionalitet är det dock rimligt att anta att samma bestämmelser gäller även vid förnyade konkurrensutsättningar.\n\nSyftet med bestämmelserna om kompletterande upplysningar samt förlängning av anbudstiden är att alla leverantörer ska få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud. Det innebär att, om informationen inte påverkar möjligheten för leverantörerna att utarbeta anbudet så kan kompletterande upplysningar lämnas senare än sex dagar före sista anbudsdag utan att det föranleder en förlängning av den ursprungliga tidsfristen.\n\nSå vitt vi känner till har frågan dock aldrig blivit prövad i domstol och rättsläget får betraktas som oklart gällande skyldighet att lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten i samband med en förnyad konkurrensutsättning.\n\nKällhänvisningar\n\nprop. 2015/16:195\n\ns. 643–644 – om betydelselös information lämnas ut för sent kräver inte detta en förlängning av tidsfristerna.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1796492_followup_2
|
[
"Elektronisk kommunikation",
"Frågor och svar"
] |
[
{
"content": "Vi vill markanvisa för ett LSS-boende, men självklart vill vi i det här också ställa en del krav. T ex måste den som blir markanvisad följa alla regler för ett LSS-boende, de ska acceptera den ersättningsnivå som vi har satt i våra upphandlingar, de måste erbjuda oss tomma platser innan de erbjuds andra kommuner och vi garanterar att vi alltid kommer fylla 4 platser. Nu blir frågan om detta är en upphandling. Vi kommer inte lägga oss i hur byggnaden ser ut, så någon byggentreprenad kan det väl knappast bli tal om? Möjligen skulle det bli en upphandling av platser, men det har vi ramavtal på och då kan vi väl inte gå ut och upphandla fler platser inom kommungränserna? Hur ska vi tänka för att inte göra fel?",
"role": "user"
},
{
"content": "Är en markanvisning för uppförandet av en samhällsfastighet upphandlingspliktig?\n\nOm kommunen avser att uppföra en samhällsfastighet gäller som huvudregel LOU. Exempel på samhällsfastigheter är fängelser, skolor, äldreboenden, kyrkor, sjukhus, lägenheter för LSS och simhallar. Vi tolkar omständigheterna i din fråga som att byggnaden ska uppförs av exploatör till aktörer som ska driva boendet i privat regi. Då beror upphandlingsplikten på omständigheterna i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Följande kan vara bra att tänka på er i situation.\n\nDefinitionen av byggentreprenadkontrakt enligt 1 kap. 9 § punkt 3 lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär, precis som du är inne på, att ett byggnadsverk realiseras enligt krav som ställs upp av en upphandlande myndighet. Hur detaljerade anvisningar i exploateringsavtalet eller annat sidoavtal om byggnadens utformning ska eller kan vara för att en byggentreprenad ska anses uppföras åt den upphandlande myndigheten är dock dessvärre oklart.\n\nOm kommunen äger mark och ska genomföra en markanvisning är försäljningen av mark i sig inte upphandlingspliktig, men ett upplägg tillsammans med andra transaktioner kan innebära att upphandlingsplikt ändå uppstår. I Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 4784–16 hade en kommun genom anbudstävling sålt fastigheter till anbudsgivare som åtagit sig att bygga och driva vårdboende. Även om det rörde sig om en försäljning av fastighet ansågs kontraktet vara en byggentreprenad samt drift av boende eftersom kommunen i avtal vid anbudstävling hade uppställt ett antal detaljerade krav vad gäller utformning av det vård- och omsorgsboende som ska uppföras. Förvaltningsrätten ansåg att kommunen bland annat genom anbudstävlingen har ansetts vidta åtgärder i syfte att tilldela ett byggentreprenadkontrakt\n\nÄven Kammarrätten i Stockholm har i mål nr 2737–14 bedömt flera transaktioner som skedde vid olika tidpunkter, bland annat försäljning av mark, bedömdes tillsammans.\n\nLäs mer om\n\nupphandling av allmänna anläggningar och samhällsfastigheter vid exploatering. Läs även mer i vår vägledning\n\nAllmänna anläggningar\n\n, se särskilt s. 42 om uppförandet av samhällsfastigheter.\n\nKan ni upphandla platser på LSS-boende fast ni redan har ett ramavtal för detta?\n\nOm ni ska placera brukare på boendet som drivs i privat regi så innebär det att ni utkontrakterar platser på boendet. Platserna behöver då antingen upphandlas eller tillhandahållas till brukarna genom ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV).\n\nOm det är möjligt att vid sidan av ett befintligt ramavtal upphandla ett nytt ramavtal eller upprätta ett valfrihetssystem är främst en avtalsrättslig fråga. Det innebär att ett parallellt ramavtal eller valfrihetsystem kan innebära ett avtalsbrott mot den eller de leverantörer som ni har ingått det befintliga ramavtalet med. Detta beror på hur det befintliga ramavtalet är utformat. Det finns ingen bestämmelse i LOU som reglerar att det inte skulle vara möjligt att ha parallella eller överlappande ramavtal. Däremot får inte ramavtal användas på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.\n\nSe även inlägget\n\nKan upphandling enligt LOU kombineras med valfrihetssystem enligt LOV\n\n?.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
2461859
|
[
"Bygg och anläggning",
"Exploateringsavtal",
"Parallella eller överlappande ramavtal",
"Vård och Omsorg"
] |
[
{
"content": "Kan man i ett ramavtal avropa direkt från en underleverantör om möjligheten till detta anges i ramavtalet? Jag hittade en tidigare fråga där det stod att det var tillåtet för underleverantören att fakturera direkt, men går det att ha så att säga hela hanteringen från avrop till fakturering direkt med underleverantören utan att huvudleverantören blir inblandad?\n\nDet skulle till exempel kunna handla om att man har ett exklusivt ramavtal med en leverantör av konsulttjänster inom 10 olika områden. 5 av områdena levererar huvudleverantören själv, men för övriga 5 områden har man 5 olika underkonsultfirmor angivna. Om man har behov av ett uppdrag från en av underkonsultfirmorna, kan man då vända sig direkt till denna om möjlighet till detta tydligt angivits i ramavtalet? Vi kan förutsätta att priser och villkor i ramavtalet är fastställda och gäller och att samtliga parter är med på upplägget för att underlätta administrationen.",
"role": "user"
},
{
"content": "Gränsen för vad som är möjligt bör gå vid när upplägget innebär att den upphandlande organisationens avtalspart utgörs av underleverantören i stället för ramavtalsleverantören. Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) får kontrakt som grundar sig på ett ramavtal endast ingås mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte och en leverantör som är part i ramavtalet. Att i praktiken tilldela underleverantören kontrakt riskerar att ses som ett byte av leverantör och kan därmed innebära en otillåten ändring av ramavtalet eftersom ett leverantörsbyte som utgångspunkt är en väsentlig ändring.\n\nVi känner dock inte till att detta är en gränsdragningsfråga som prövats i domstol, varför vi har svårt ge någon konkret vägledning om vilka faktorer som skulle indikera att kontrakt tilldelas en underleverantör, snarare än ramavtalsleverantören. Villkor om vem som till exempel ska vara kontaktperson i en viss situation, eller hur fakturering ska ske, bör den upphandlande organisationen ha stor frihet att reglera utifrån vad som är mest lämpligt i ett enskilt fall.\n\nEn personlig reflektion är att även om upplägget inte innebär att ett kontrakt tilldelas till en underleverantör så riskerar det, beroende på hur ramavtalet är utformat i övrigt, att öppna upp för den upphandlande organisationen att fritt välja en underleverantör som ska få utföra ett uppdrag. Ett sådant upplägg skulle kunna innebära ett kringgående av upphandlingslagstiftningen och även en otillbörlig tillämpning av ramavtalet. Jämför med vad som gäller avseende upphandling av en mellanhand där den upphandlande organisationen självständigt utvärderar och fattar beslut om val av underleverantör, se sidorna 79-82 i rapporten\n\nMellanhänder i offentlig upphandling\n\nsom finns publicerad.\n\nKällhänvisningar\n\n7 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling (LOU) – Kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får ingås endast mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte antingen i anbudsinfordran som avser ramavtalet eller i inbjudan att bekräfta intresse och en leverantör som är part i ramavtalet\n\n17 kap. 14 § LOU – ett ramavtal eller ett kontrakt får ändras utan en ny upphandling om ändringen inte är väsentlig. En ändring ska anses vara väsentlig bland annat om den innebär byte av leverantör.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2965653
|
[
"Ramavtal",
"Underleverantör"
] |
[
{
"content": "Den 25 oktober ska eForms vara obligatoriskt för upphandlande parter. Hur påverkar det här rent konkret företagen som ska lämna anbud?",
"role": "user"
},
{
"content": "EU:s nya standarformulär (eForms)\n\nSedan den 25 oktober 2023 är EU:s nya standardformulär för annonsering av offentliga upphandlingar, eForms, obligatoriskt att använda vid annonsering över tröskelvärdena och som ska skickas till Europeiska unionens publikationsbyrå Tenders Electronic Daily (TED) för publicering. Standardformulären framgår av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780.\n\nGenomförandeförordningen om eForms är indelad i sex standardformulär, som i sin tur omfattar flera typer av meddelanden:\n\nPlanering Konkurrensutsättning Frivillig förhandsinsyn Resultat Ändring av kontrakt och ramavtal\n\nÄndring av meddelande\n\nVilka uppgifter som är obligatoriska, respektive valfria, att ange i olika typer av annonser framgår av tabell 1 och 2 i genomförandeförordningen.\n\nÄndringar i upphandlingsförordningen\n\nSedan den 1 januari 2024 gäller även nya regler i upphandlingsförordningen som innebär att fler uppgifter än tidigare är obligatoriska att ange i annonser, både över och under tröskelvärdena.\n\nÄndringarna innebär bland annat att en annons om en upphandling, nu både över och under tröskelvärdet, ska innehålla information om kontraktets eller ramavtalets uppskattade värde samt om det i upphandlingen ställs krav på, anges villkor om eller i övrigt tas hänsyn till miljö, sociala aspekter eller innovation. Om hänsyn tas till miljö eller sociala aspekter ska det i annonsen även anges vilken typ av hänsyn som tas.\n\nEtt annat exempel på en uppgift som blivit obligatorisk att ange är vilka leverantörer som lämnat anbud. Det ska anges i efterannonser både över och under tröskelvärdena. Tidigare behövde en upphandlande organisation enbart ange vilken eller vilka leverantörer som vunnit upphandlingen.\n\nNotera även att det för annonser om upphandling över tröskelvärdena som avser sådana sociala tjänster och andra särskilda tjänster som omfattas av bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling (LOU), finns ytterligare krav som framgår av upphandlingsförordningen.\n\nVem påverkas av förändringarna?\n\nDet är den upphandlande organisationen som ansvarar för att innehållet i en annons är korrekt. Det är dock de registrerade annonsdatabaserna som tillhandahåller den tekniska lösningen och tjänsterna som de upphandlande organisationerna använder när de annonserar upphandlingar, varför de behöver anpassa sina tjänster efter det nya regelverket.\n\nLeverantörer påverkas inte direkt av de nya reglerna, eftersom de inte ansvarar för annonseringen.\nannonsera.\n\nKällhänvisningar\n\nKommissionens genomförandeförordning (EU)\n\n2019/1780\n\n(eForms) – EU:s nya standardformulär för annonsering av offentliga upphandlingar (konsoliderad version)\n\nFi2023/01171\n\nEU:s nya förordning om upphandlingsannonser – förslag på ändringar i upphandlingsförordningen\n\n5 § upphandlingsförordningen\n\n(2016:1162)\n\n– en annons eller ett meddelande som ska skickas till TED ska utformas enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780\n\n5 a och 14 §§ upphandlingsförordningen – innehållet i annonser för anbudsinfordran vid upphandlingar över respektive under tröskelvärdet\n\n5 b § upphandlingsförordningen – innehållet i annonser för anbudsinfordran vid upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster som omfattas av bilaga 2\n\n12 a och 14 c §§ upphandlingsförordningen – innehållet i efterannonser.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2880090
|
[
"Annonsering",
"Efterannons",
"eForms"
] |
[
{
"content": "Har leverantörer rätt att åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav som ställs för kvalificering till dynamiska inköpssystem (DIS)?",
"role": "user"
},
{
"content": "Ja, leverantörer som ansöker om att delta i ett dynamiskt inköpssystem har rätt att åberopa ett annat företags kapacitet för att uppfylla ett kvalificeringskrav som leverantören inte själv uppfyller. Möjligheten för leverantörer att åberopa ett annat företags kapacitet är en långtgående rättighet och gör ingen skillnad på vilket upphandlingsförfarande som har tillämpats eller om upphandlingen avser ett kontrakt, ramavtal eller en ansökan om att delta i ett dynamiskt inköpssystem.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2612095
|
[
"Dynamiska inköpssystem (DIS)"
] |
[
{
"content": "Om en upphandlande enhet bestämmer sig för att inte bjuda in en leverantör. Är detta ett beslut, som kan överklagas? I det fallet som vi råkat ut för har upphandlande enheten vägrat lämna ut beslutsunderlaget, med hänvisning till upphandlingssekretess. Kan de göra så? Jag vill överklaga beslutet redan i steg 1.",
"role": "user"
},
{
"content": "Precis som min kollega skriver i det första svaret så är det möjligt att ansöka om överprövning under hela upphandlingsprocessen. Det innebär att även ett beslut i steg 1 kan överprövas i samband med att leverantören får kännedom om beslutet.\n\nEftersom upphandlingen fortfarande pågår så är det dock inte möjligt att få ut ett beslutsunderlag annat än för sitt eget anbud. Detta eftersom det föreligger absolut sekretess fram till dess att tilldelningsbeslutet i steg två har fattats eller när myndigheten avslutar upphandlingen på annat sätt.\n\nDet finns inget hinder mot att en leverantör ansöker om överprövning för steg 1 efter det att den upphandlande organisationen har skickat ut en skriftlig underrättelse om beslutet att tilldela kontrakt, det vill säga efter steg 2. En förutsättning är dock att ansökan om överprövning har kommit in till förvaltningsrätten före utgången av den avtalsspärr som anges i tilldelningsbeslutet.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1354957_followup_2
|
[
"Förhandlat förfarande",
"Överprövning"
] |
[
{
"content": "Vad innebär kravet \"att ha eller ha haft ett intresse av att tilldelas kontrakt\" för att få överpröva en offentlig upphandling? Krävs det att man har vidtagit en aktiv åtgärd under anbudstiden, som att ställa en fråga, för att uppfylla det kravet?",
"role": "user"
},
{
"content": "På vilket sätt en leverantör ska ha visat intresse för att tilldelas kontraktet framgår inte av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande\n\nHFD 2017 ref. 62\n\n. Det lär behöva avgöras från fall till fall. Det kan dock konstateras att avgörandet i sig inte innebär att det krävs att en leverantör ska ha lämnat anbud i den aktuella upphandlingen för att ha talerätt. Däremot innebär avgörandet att leverantören ska haft möjlighet att lämna anbud eller haft intresse av att lämna anbud i upphandlingen. Dessutom krävs att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada.\n\nI det aktuella avgörandet hade leverantören av affärsmässiga skäl valt att avstå från att lämna anbud i upphandlingen, men var intresserad av möjligheten att lämna anbud i den upphandlande myndighetens kommande upphandlingar. Att ha haft intresse av att lämna ett anbud i en framtida upphandling, som kanske inte ens blir av, var alltså inte tillräckligt för att ha talerätt i den upphandling som leverantören inte hade haft intresse av att lämna anbud i. Domen bör därför tolkas på så sätt att en leverantör inte uppfyller kraven för talerätt om intresset\n\nendast\n\när hänförlig till en eventuell framtida upphandling.\n\nFör den med upphandlingsjuridiskt intresse kan det vara kul att känna till att domen i sin tur bygger på bestämmelser i rättsmedelsdirektivet, som dels anger att möjligheten att begära överprövning åtminstone ska vara tillgängliga för de som har haft intresse av att delta i en upphandling och dels att överprövningsprocessen ska vara så effektiv och skyndsam som möjligt (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet (2007/66/EG) till rättsmedelsdirektiven (2007/66/EG)).\n\nUppdaterad: den 19 december 2019",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1597279_followup_2
|
[
"Överprövning"
] |
[
{
"content": "Om vi ska upphandla en tjänst där det innebär implementering eller ett övertagandeprojekt. Är det då emot likabehandlingsprincipen om implementering eller ett övertagandeprojekt är en post som ingår i utvärderingen? För nuvarande leverantör kan ju prisposten för dessa landa på 0 kr om de väljer att offerera det, eftersom det knappt kommer innebära en kostnad.\n\nUtgångspunkt är att priserna är inte viktade inbördes och att det är en viktning på 60% pris och 40 % kvalité.",
"role": "user"
},
{
"content": "Upphandlingar ska genomföras på ett sätt som är förenligt med de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, bland annat principerna om likabehandlingen och proportionalitet. Enligt likabehandlingsprincipen gäller att lika situationer inte får behandlas olika och olika situationer inte får behandlas lika. Förenklat kan man säga att likabehandlingsprincipen förutsätter att man ställer samma krav på samtliga anbudsgivare. Detta omfattar dock inte att neutralisera eventuella konkurrensfördelar och olika förutsättningar som leverantörer har. Kravet på proportionalitet innebär förenklat att den upphandlande myndigheten inte får ställa längre gående krav i upphandlingar än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med kravet.\n\nI många fall ligger det i sakens natur att den befintliga leverantören har en viss fördel i samband med en ny upphandling. Det kan exempelvis handla om att den befintliga leverantören redan har pappersdispenser installerade hos den upphandlande organisationen och behöver därför inte räkna in kostnaden för att byta ut dispenserna eller att leverantören redan har den fordonspark som krävs för att uppfylla uppdraget och behöver därför inte köpa in nya fordon. Det finns ingen absolut skyldighet att neutralisera denna konkurrensfördel.\n\nI en dom från EU-domstolen där den upphandlande organisationen hade ställt ett krav på en ersättningsfri inkörningsfas ansåg domstolen att för att värna om likabehandlingsprincipen bör möjliga fördelar endast neutraliseras i den mån det kan ske på ett sätt som är tekniskt enkelt att genomföra, ekonomiskt acceptabelt och inte åsidosätter den befintliga leverantörens rättigheter. Domstolen ansåg inte att det aktuella kravet stred mot likabehandlingsprincipen. Även svenska domstolar har prövat frågan och har med liknande argument kommit fram till att det inte finns någon skyldighet för upphandlande organisationer att neutralisera konkurrensfördelen för befintlig leverantör.\n\nNotera dock om implementerings-, övertagande- eller omställningskostnaden utgör en betydande del av hela kontraktsvärdet kan konkurrensfördelen för den befintliga leverantören ändå behöva neutraliseras för att inte begränsa konkurrens så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
3093065
|
[
"Likabehandling",
"Utvärderingsmodeller"
] |
[
{
"content": "Ser att det kommit nya hållbarhetskriterier för kaffe, te och kakao på er webbplats.\n\nEn av ändringarna är att kriteriet för rättvis handel av kaffe (te och kakao) verkar ha ändrats från teknisk specifikation till särskilda kontraktsvillkor, hur kommer det sig?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det stämmer bra att vi har ändrat vilken typ av krav som hållbarhetskriteriet Socialt ansvarsfull odling - kaffe, te och kakao (KravID 10403:1) är. Istället för som tidigare teknisk specifikation är det numera ett särskilt kontraktsvillkor. Nedan följer en redogörelse om varför denna ändring har skett.\n\nVad är en teknisk specifikation?\n\nVid en upphandling ska de egenskaper som krävs av det som ska upphandlas (upphandlingsföremålet) anges i de tekniska specifikationerna. Upphandlingsreglerna innehåller en definition av teknisk specifikation, men ingen direkt definition av begreppet ”egenskaper” och vad dessa kan bestå av. Egenskaper kan gälla bland annat prestanda eller funktion, men får också avse ”processen eller metoden för att producera eller tillhandahålla varan, tjänsten eller byggentreprenaden, eller en process som avser ett annat skede i varans, tjänstens eller byggnadsverkets livscykel” (se 9 kap. 1 § LOU ).\n\nMen, varför går det inte att ställa krav på rättvisemärkt eller likvärdigt som teknisk specifikation?\n\nDet framgår av en dom från EU-domstolen (\n\nC-368/10\n\nMax Havelaar\n\n), som gällde upphandling av kaffe med hänvisning till märket Max Havelaar, att sociala krav inte lämpar sig som tekniska specifikationer. Definitionen av tekniska specifikationer var relativt snäv i domen. Där sägs att en teknisk specifikation ”\n\nendast avser varornas egenskaper som sådana, deras tillverkning, förpackning och användning, och inte under vilka villkor som leverantören anskaffat dem från tillverkaren\n\n.” (se punkten 74 i domen). Anledningen är att märkningen Max Havelaar inte innehåller uppgifter om egenskaperna och framställningsmetoden för produkterna, utan enbart omständigheter efter tillverkningsledet och handelsrelationer mellan olika parter. Istället skulle kraven ha ställts som särskilda kontraktsvillkor (det vill säga villkor för fullgörande av kontraktet).\n\nMen, förhållandena för arbetstagarna som odlar kaffet handlar väl om produktionsprocessen?\n\nBeskrivningen av tekniska specifikationer i LOU (se ovan) kan öppna upp för en vidare definition av vad som innefattas i ordet ”egenskaper” och kan tyda på att hänsyn får tas till hållbarhetsaspekten i produktionsprocessen. Det framgår också av LOU-direktivet att de tekniska specifikationer som upprättas måste tillåta att den offentliga upphandlingen är öppen för konkurrens och uppfyller hållbarhetsmål (se beaktandesats 74). Det skulle kunna tyda på att det kan vara möjligt att ställa krav på efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner som handlar om arbetstagares rättigheter och arbetsförhållande under produktionsprocessen (det vill säga hållbarhet i produktionsprocessen). Utöver den aktuella domen saknas tyvärr rättspraxis om ”sociala egenskaper” från såväl svenska domstolar som EU-domstolen. Den aktuella typen av krav bör därför utformas som särskilda kontraktsvillkor.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
1957502
|
[
"Hållbarhetskriterier",
"Sociala hänsyn"
] |
[
{
"content": "Polisförbundet (fackförening) har initierat forskning inom arbetsmiljön för poliser (se nedan)\n\nKan polismyndigheten bidra med 1 miljon till forskningen utan upphandling?\nForskningen finansieras med bidrag från universitetet (se nedan)\n\nMvh stefan\n\nFörslag på åtgärderSe över den utrustning som bärs i yttre tjänst för att bedöma dess ergonomi.Se över skillnader mellan män och kvinnors ergonomi i förhållande till den utrustning som bärs idag.Undersöka om utrustningen bärs på rätt sätt.Ta fram konkreta förslag på ergonomiska förbättringar om vilken utrustning som finns på marknaden som kan bäras för att förebygga och åtgärda problem. Särskilt fokus på skillnader mellan män och kvinnor.Ta fram konkreta förslag på ergonomiska förbättringar av fordon och övrig utrustning som inte bärs.Undersöka om fordon, stolar och övrig utrustning som inte bärs bör anpassas till den utrustning som bärs eller omvänt.Undersöka vilken fysiks träning som krävs för att undvika fysiska problem vid bärande av utrustningen. Särskilt fokus på skillnaden mellan kvinnor och män.Förslag på genomförandeInledande möte mellan polisförbundet och universitetet 25/10 kl. 14:00.Partsgemensam arbetsgrupp bestående av företrädare för Polismyndigheten, Polisförbundet, Universitetet och skyddsombud.FinansieringUCGS/Genusforskarskolan: 1 300 000 kr.Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering: 300 000 kr.Polismyndigheten: 1 000 000 kr (alt. 250 000 kr x 4 år)Totalt: 2 600 000 kr",
"role": "user"
},
{
"content": "Inledningsvis vill vi informera om att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall, vi bistår däremot gärna med generell vägledning.\n\nInledningsvis bör frågan ställas om det du beskriver är att anse som ett bidrag eller en anskaffning (som möjligen ska upphandlas). Konkurrensverket belyser gränsdragningsfrågan mellan bidrag och upphandling i tillsynsärendet dnr 24/2014. Enligt Konkurrensverket är det upphandlingsrättsligt sett irrelevant hur parterna själva väljer att benämna en summa pengar som flyttas dem emellan, utan det måste alltid avgöras i det enskilda fallet om en situation uppfyller kriterierna för tilldelning av ett offentligt kontrakt.\n\nFörutsatt att det du beskriver är att anse som en anskaffning gäller följande. Som du säkert känner till ska viss anskaffning av forsknings- och utvecklingstjänster upphandlas, medan anskaffning av vissa sådana tjänster är undantagna från lagen om offentlig upphandlings (LOU:s) tillämpningsområde. För att anskaffningen ska vara undantagen från LOU krävs att tjänsten omfattas av någon av de i lagen uppräknade CPV-koderna, samt att\n\nresultaten inte enbart tillkommer den upphandlande myndigheten i den egna verksamheten, eller\n\nden tillhandahållna tjänsten inte enbart betalas av den upphandlande myndigheten.\n\nDet räcker alltså att en av de ovanstående punkterna är uppfyllda för att anskaffningen inte ska omfattas av LOU:s tillämpningsområde.\n\nFör det första bör ni alltså ta ställning till om de åtgärder du beskriver kan anses falla in under de CPV-koder som anges i bestämmelsen. De CPV-koderna som räknas upp i bestämmelsen är följande:\n\n73000000-2 FoU-tjänster samt tillhörande konsulttjänster\n\n73100000-3 Forskning och experimentell utveckling\n\n73110000-6 Forskning\n\n73111000-3 Forskningslaboratorietjänster\n\n73112000-0 Marin forskning\n\n73120000-9 Experimentell utveckling\n\n73300000-5 Planering och genomförande av forskning och utveckling\n\n73420000-2 Förberedande genomförbarhetsstudie och teknisk demonstration\n\n73430000-5 Test och utvärdering.\n\nDet finns ingen närmare förklaring av vad begreppen innebär. Notera att CPV-kodernas funktion endast är att benämna varor, tjänster och byggentreprenader, i syfte att skapa enhetlighet och bättre öppenhet för leverantörer. CPV-koderna har alltså inte någon rättslig verkan i sig utan är endast ett hjälpmedel för att korrekt kunna identifiera vilka varor, tjänster och byggentreprenader som avses.\n\nVidare bör ni för det andra ta ställning till om resultaten verkligen kommer att tillkomma någon annan än er egen organisation. Utifrån vad du beskriver kan detta vara tveksamt.\n\nFör det tredje kan konstateras att det uppenbarligen inte är enbart er organisation som kommer att finansiera tjänsten. Således är det möjligt att anskaffningen är undantagen från LOU:s tillämpningsområde.\n\nDet finns i dagsläget begränsad vägledning på området. Avslutningsvis kan även konstateras att upphandlande myndigheter generellt ska tillämpa undantag från lagstiftningen restriktivt, samt att den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att visa att förutsättningarna för att tillämpa undantag är uppfyllda.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1552994
|
[
"FoU-samarbeten (tidigare FoU-undantaget)"
] |
[
{
"content": "Vad är det för krav på annonseringstider vid upphandling av byggentreprenader under tröskelvärdet? Jag har hittat tabeller med tider för annonsering/anbud som är över tröskelvärdet men inget för annonsering under. Är det bara skälig tid som gäller?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det är korrekt uppfattat att anbudssökande och anbudsgivare vid upphandling under tröskelvärdet ska ges skälig tid att komma in med ansökningar respektive anbud. Tidsfristens längd måste bestämmas utifrån upphandlingens art, omfattning och komplexitet samt med beaktande av vilka resurser intresserade leverantörer har och kan förväntas lägga ned på att delta i upphandlingen\n\nReglerna om tidsfrister tar inte hänsyn till om upphandlingen avser byggentreprenad, varor eller tjänster, utan samma regler gäller för alla upphandlingar under tröskelvärdet.\n\nKällhänvisningar\n\n19 kap. 11 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – tidsfrister för anbudsansökningar och anbud vid upphandling under tröskelvärdet.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1942623
|
[
"Annonsering",
"Tidsfrister"
] |
[
{
"content": "vad finns det för rättslig reglering som styr möjligheten till kontroll av leverantörer, att de uppfyller krav på sociala hänsyn i offentlig upphandling? Det finns ju portalparagrafen som uppmanar till ATT ställa krav men uppföljningen/kontrollen är den reglerad? Likaså vad det gäller underentreprenörer i nästa led?",
"role": "user"
},
{
"content": "Precis som du nämner följer det av upphandlingslagstiftningen att en upphandlande myndighet får ställa krav på att dess leverantörer ska vara kvalificerade i vissa avseenden.\n\nDet föreligger ingen skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera samtliga ställda krav vid upphandling. Däremot följer det av EU-domstolens rättsavgöranden att krav och villkor måste vara möjliga att kontrollera. Om ställda krav inte följs upp under avtalsperioden finns det dessutom en risk för att detta bidrar till att gynna oseriösa leverantörer, vilket i sin tur snedvrider konkurrensen och leder till att kraven motverkar sitt syfte. En avsaknad av uppföljning av ställda krav kan även riskera att påverka den upphandlande myndighetens trovärdighet.\n\nKrav på just sociala hänsyn kan innefatta allt från\n\nreserverad upphandling\n\ntill att ställa krav på särskilda\n\narbetsrättsliga villkor\n\n. Du kan läsa mer om\n\nsocialt ansvarsfull upphandling.\n\nVad gäller krav på arbetsrättsliga villkor ska dessa krav utformas som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram stödmaterial för hur man följer upp sådana kontraktsvillkor vid upphandling av vissa tjänster. Du kan använda detta stöd som inspiration till hur man kan arbeta med uppföljning.\n\nSammanfattningsvis kan sägas att det är den upphandlande myndigheten som ansvarar för uppföljningen, oavsett om inspektionerna genomförs med hjälp av ett ombud eller i egen regi. Leverantören har därmed ett ansvar att säkerställa att villkoren även efterlevs av underleverantörerna. Upphandlande myndigheters kontroller av arbetsrättsliga villkor kan således även omfatta underleverantörer. Som framgår av stödmaterialet som hänvisas till ovan kan uppföljningen av särskilda kontraktsvillkor ske i olika steg; egenrapportering, ordinarie uppföljning samt eventuell revision.\n\nEgenrapportering\n\nska göras genom en skriftlig redovisning om hur villkoren efterlevs av leverantören på begäran av den upphandlande myndigheten. Redovisningen ska omfatta såväl leverantörens egna anställda som anställda hos de underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet.\n\nUppföljning av de arbetsrättsliga villkoren kan också ske i samband med\n\nordinarie uppföljning\n\nav kontraktet i övrigt eller på annat sätt som bestämts av den upphandlande myndigheten. Leverantören ska medverka vid sådan uppföljning.\n\nLeverantören och eventuella underleverantörer ska medverka vid\n\nrevision\n\noch möjliggöra att den upphandlande myndigheten själv eller genom ombud kan utföra revisioner på plats hos leverantören och/eller hos leverantörens underleverantörer som direkt medverkar till fullgörande av kontraktet. Leverantörer och eventuella underleverantörer ska också möjliggöra att berörda arbetstagare kan delta i intervjuer i samband med revision.\n\nLeverantören ska i samband med uppföljning och revision och på begäran av den upphandlande myndigheten tillhandahålla de uppgifter och den dokumentation som behövs för att kontrollera att villkoren efterlevs, till exempel tidrapportering, scheman, lönespecifikationer och anställningsavtal för berörda arbetstagare. Leverantören ska också säkerställa att berörda underleverantörer tillhandahåller de uppgifter och den dokumentation och övrigt enligt ovanstående stycke som krävs för kontroll av villkoren i samband med revision.\n\nI de fall avvikelser upptäcks vid en kontroll bör den upphandlande myndigheten i första hand kontakta leverantören direkt och begära att avvikelsen ska åtgärdas. Det är i detta avseende viktigt att i de kommersiella villkoren fastställa vilka sanktioner som kan aktualiseras vid avvikelser från avtalet, vilka exempelvis bör inkludera viten och i sista hand uppsägning av avtalet på grund av avtalsbrott.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1619866
|
[
"Arbetsrättsliga villkor",
"Avtalsuppföljning",
"Sociala hänsyn",
"Uppfyllande av krav"
] |
[
{
"content": "Gör man någon skillnad på tillämpningen över och under tröskelvärdena?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det finns inga bestämmelser om vilka kvalificeringskrav som en upphandlande organisation får, eller inte får, ställa vid upphandling under tröskelvärdena. Det finns alltså utrymme att ställa kvalificeringskrav på kvalitetsledningssystem eller miljöledningssystem även under tröskelvärdena. Under tröskelvärdena så är friheten att utforma kvalificeringskraven sannolikt större, så länge som alla andra tillämpliga regler och\n\nde grundläggande upphandlingsprinciperna\n\ninte överträds. Väljer någon att inta en restriktiv tolkning av vilket utrymme som finns så bör tillämpning av reglerna ovan tröskelvärdena vara vägledande, exempelvis i hur kvalificeringskrav kan ställas.\n\nGod Jul!",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
1753972_followup_4
|
[
"Kvalitetssäkringsstandarder"
] |
[
{
"content": "Hur lång är tidsfristen för utvärdering av de anbud som kommer in i steg 2 i DIS? Är det 10 dagar eller längre?",
"role": "user"
},
{
"content": "Tidsfristen som upphandlande myndighet har att förhålla sig till om 10 arbetsdagar för utvärdering, gäller endast när en leverantör\n\nansöker\n\nom att få delta i ett dynamiskt inköpssystem.\n\nNågon motsvarande tidsfrist för utvärdering av inkomna anbud finns inte oavsett om anbuden har lämnats inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem eller vid ett annat förfarande enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
2102461
|
[
"Anbudsprövning",
"Dynamiska inköpssystem (DIS)"
] |
[
{
"content": "Undrar om KravID: 11472 \"Inköp av lagligt timmer för möbelproduktion\" delvis har ersatt det äldre \"Åtgärder för att undvika kontroversiella källor\" (KravID: 10148)?\n\nSaknar två punkter som tidigare fanns (KravID: 10148):\n\n* \"Hot mot områden med höga bevarandevärden (eng. High Conservation Values) definierade i enlighet med HCV Network charter eller likvärdigt\"\n\n..samt:\n\n* \"Naturliga ekosystem som konverteras (t.ex. att konvertera en regnskog till plantage) till annan markanvändning (undantag för konvertering/omföring på grund av mindre arealmässigt omfattande infrastrukturprojekt som t ex vägbyggen eller vindkraftsparker).\"\n\nMin fråga är väl om vi kan känna oss trygga med att certifieringar/märkning och bevis i det nya KravID 11472 säkerställer att de tidigare punkterna ovan från KravID 10148 uppfylls?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vårt kriterium \"Åtgärder för att undvika kontroversiella källor\" (KravID: 10148) ingick i våra kriterier för skogsbruk. Vi avvecklade kriterierna 2020 på grund av svårigheter att ta fram reviderade upphandlingskriterier.\n\nKravet på \"Inköp av lagligt timmer för möbelproduktion\" (KravID: 11472) ställer krav på att timret ska ha avverkats i enlighet med EUs timmerförordning. I vårt krav omfattas inte HVC Network och andra liknande initiativ. Vi har i det här fallet följt EU-kommissionens rekommendationer till\n\nhållbarhetskriterier för träråvara till möbler. Det finns märkningar på området som går längre. Dessa märkningar kan användas som bevis för att man uppfyller kravet. Vi har angett exempel på sådana märkningar under rubriken förslag till bevis. Om ni vill utforma egna krav som utgår från miljömärkningarna så har vi stöd kring hur man kan göra på sidorna om att\n\nutforma egna hållbarhetskrav\n\n.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
2760176
|
[
"Hållbarhetskriterier"
] |
[
{
"content": "Min fråga är vid en upphandling av städtjänster och en bilaga med social hänsyn.\n\nMinst 30 % av de kommande anställda skall ha ett förflutet med långtidsarbetslöshet.\n\nHur lång tid är en långtidsarbetslöshet? Det kan behövas ett förtydligande i kommande upphandling.",
"role": "user"
},
{
"content": "Tack för din fråga om sociala hänsyn och att inkludera åtgärder för att motverka arbetslöshet i samband med upphandling. Upphandlingslagarna innehåller olika möjligheter för detta, till exempel bestämmelser om reserverad upphandling och särskilda kontraktsvillkor som bland annat kan innefatta sysselsättningsfrämjande åtgärder.\n\nDet finns ingen formell definition av begreppet ”långtidsarbetslöshet”. I internationella sammanhang är det vanligt att definiera långtidsarbetslöshet som den andel av antalet totala arbetslösa som har varit arbetslösa mer än i 12 månader. I Sverige brukar däremot långtidsarbetslöshet definieras som den andel av beståndet arbetslösa som har varit arbetslösa i mer än 6 månader.\n\nArbetsförmedlingen redovisar statistik som visar de arbetssökande efter hur länge de har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i termer av ”inskrivningstider”. Inskrivningstider som är längre än 6 månader betraktas i de sammanhanget som ”långtidsarbetslöshet” och arbetssökande som har sådana inskrivningstider som ”långtidsarbetslösa”. Arbetsförmedlingens statistik skiljer sig från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) vilket kan påverka uppgifter om långtidsarbetslösheten båda när det gäller antal och andel av de som är arbetssökande.\n\nArbetsförmedlingen använder också formuleringen ”lång tid utan arbete”\n\ndär definitionen skiljer sig åt mellan de som är yngre eller äldre än 25 år. ”Lång tid utan arbete” innebär en person som är minst 25 år och har varit inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen med en sammanhängande tid utan arbete i mer än 12 månader. För de som är under 25 år definieras ”lång tid utan arbete” som att personen varit inskriven som arbetslös med en sammanhängande tid utan arbete i mer än 6 månader.\n\nDu kan läsa mer om\n\nupphandling med mål att öka sysselsättningen\n\nför att motverka arbetslöshet eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Där hittar du bland annat en nationell modell för att främja sysselsättning i samband med upphandling.\n\nI det stödet använder vi orden ”personer som står långt från arbetsmarknaden” när vi beskriver vilka målgrupper som kan vara aktuella, inte ”långtidsarbetslösa”. Begreppet ”personer som står långt från arbetsmarknaden” omfattar även arbetslösa personer som behöver bygga på sin kompetens eller endast har förgymnasial utbildning, arbetslösa personer som har en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga, nyanlända som omfattas av etableringsprogrammet eller personer som är i åldrarna 55–64 år.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
2107912
|
[
"Sociala hänsyn"
] |
[
{
"content": "Det framgår inte helt tydligt av ert svar om det är tillåtet att ställa krav på ledningssystem för informationssäkerhet i kvalificeringsfasen på samma sätt som krav på kvalitets- och miljöledningssystem, förutsatt att det är relevant för upphandlingsföremålet.",
"role": "user"
},
{
"content": "Ett kvalificeringskrav avser leverantörens allmänna förmåga att utföra uppdraget och exempelvis kan handla om att leverantören ska ha viss teknisk och yrkesmässig kapacitet för att kontraktet ska kunna fullgöras enligt en ändamålsenlig kvalitetsstandard.\n\nSom bevis för att en leverantör har den allmänna förmåga som krävs för att utföra uppdraget får den upphandlande organisationen ställa krav på att leverantören följer vissa kvalitetssäkrings- och miljöledningsstandarder så som exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO. Bestämmelsen utesluter inte att andra standarder kan vara tillämpliga. En förutsättning är dock att den upphandlande organisationen preciserar kraven genom att hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standardserier och är certifierade av organ som har ackrediterats för uppgiften.\n\nEnligt Svenska Institutet för Standarder (SiS) har ledningssystemstanderder enligt ISO 27000-serien likheter med andra ledningsssystemstandarder såsom ISO 9001 och ISO 14000 vilket talar för att det skulle kunna vara möjligt att ställa ett kvalificeringskrav som avser ledningssystem för informationssäkerhet. Så vitt vi känner till har denna fråga dock inte blivit prövad i domstol och rättsläget för om ett ledningssystem för informationssäkerhet kan tillämpas som ett kvalificeringskrav i en upphandling får därför betraktas som oklart.\nISO 27001-serien\n\npå SiS webbplats. Läs även mer om hur man kan upphandla informationssäkert i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) vägledning\n\nUpphandla informationssäkert – en vägledning\n\nsom finns publicerad på myndighetens webbplats.\n\nKällhänvisningar\n\n14 kap. 5 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kvalificeringskrav avseende leverantörens tekniska och yrkesmässiga kapacitet\n\n15 kap. 14 § LOU – bevis om kvalitetssäkringsstandarder.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1555156_followup_1
|
[
"Kvalificeringskrav"
] |
[
{
"content": "Upphandlingsmyndigheten analyserat ställningstagandet?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vår analys handlade främst om i vilken omfattning det stöd som Upphandlingsmyndigheten erbjuder påverkas av Konkurrensverkets ställningstagande och inte sakfrågan i sig. Med anledning av det oklara rättsläget har vi i dagsläget valt att inte vidta några åtgärder eller justeringar av vårt stöd utan enbart informera om att ställningstagandet finns.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
3013750_followup_2
|
[
"Elektronisk kommunikation",
"Upphandlingslagarnas tillämpningsområde"
] |
[
{
"content": "Vad gäller vid anbudsöppning under tröskelvärdena enligt de nya och förenklade reglerna? Måste det fortfarande ske i närvaro av två personer?",
"role": "user"
},
{
"content": "Vid upphandling under tröskelvärdena eller vid upphandling av sådana tjänster som omfattas av bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling (LOU) finns inte några specifika bestämmelser angivna i lagen för hur upphandlingsprocessen ska gå till. Det gäller även för anbudsöppningen vilket innebär att den upphandlande organisationen själv får besluta om anbuden ska öppnas i närvaro av en eller flera personer.\n\nDet viktiga är att den upphandlande organisationen säkerställer att anbudsöppningen sker i enlighet med\n\nde grundläggande upphandlingsprinciperna\n\nvilket bland annat innebär att den upphandlande organisationen som utgångspunkt inte får ta del av innehållet i anbudsansökningarna och anbuden förrän tidsfristen för anbudsinlämning har löpt ut.\n\nKällor:\nprop. 2021/22:5\n\ns. 143 – 144 – skälen till att bestämmelserna om öppnande och prövning av anbudsansökningar inte togs in i det förenklade upphandlingsregelverket.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2629996
|
[
"Anbudsöppning",
"Icke-direktivstyrd upphandling"
] |
[
{
"content": "Erikas svar framgår att en bedömning om möjligheten att ställa krav på personalövertagande vid verksamhetsövergång måste göras i varje enskilt fall. Jag undrar om ni skulle vilja utveckla svaret lite, och ge exempel på hur man ska göra en sådan bedömning. Kan ni ge konkreta exempel på omständigheter som skulle kunna tala för att det är tillåtet att ställa kravet, och konkreta omständigheter som talar emot, när man inför en upphandling ska göra denna bedömning?",
"role": "user"
},
{
"content": "Om upphandlingen leder till verksamhetsövergång enligt LAS\n\nOm upphandlingen leder till en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS blir den nya leverantören skyldig att ta över personalen. I sådana situationer behöver den upphandlande myndigheten alltså inte ställa krav på övertagande av personal eftersom det regleras av arbetsrätten. Som jag skrev i mitt tidigare svar kan det dock ibland vara svårt att avgöra på förhand om förutsättningarna för verksamhetsövergång enligt LAS är uppfyllda. När en upphandling leder till en verksamhetsövergång i lagens mening kan vi inte avgöra inom ramen för Upphandlingsmyndighetens Frågeportal, utan vi hänvisar istället till de fackliga organisationerna.\n\nProportionalitetsbedömning om upphandlingen inte leder till verksamhetsövergång enligt LAS\n\nOm upphandlingen inte leder till en verksamhetsövergång enligt LAS måste en bedömning göras i den enskilda fallet om det är förenligt med upphandlingsrätten att ställa ett krav på övertagande av personal. Inledningsvis bör det understrykas att utrymmet bör vara begränsat med hänsyn till de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, främst proportionalitetsprincipen, men eftersom det saknas vägledande praxis i frågan följer ett resonemang nedan.\n\nEn bedömning om ett visst krav är förenligt med proportionalitetsprincipen kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om kravet är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen (se exempelvis EU-domstolens dom i\n\nC-234/03\n\nContse och HFD 2016 ref. 37\n\n).\n\nDet innebär i det här fallet att nyttan med kravet på övertagande av personal måste ställas mot nackdelarna med kravet i varje enskilt fall. Fördelar med ett krav på övertagande av personal skulle kunna vara sociala hänsyn i form av omsorg om de anställda eller upprätthållande av kvalitet på tjänsten då personalkontinuitet är viktigt, vilket kan vara fallet vid vissa omsorgstjänster. Nackdelar med kravet skulle kunna vara kravets konkurrensbegränsande effekter då den upphandlande myndigheten riskerar att få in färre anbud, eller inga alls.\n\nI sammanhanget kan det vara intressant att känna till att Kammarrätten i Göteborg konstaterat i en dom från år 1998 (mål nr 3696–1998) att ett krav på övertagande av personal i den aktuella upphandlingen stred mot principen om affärsmässighet eftersom anbudsgivarna inte gavs frihet att använda den egna organisationens kompetens. Domstolen konstaterade även att den upphandlande myndigheten inte hade haft stöd i LAS att kräva övertagande av personal.\n\nÖvertagande av personal som tilldelningskriterium\n\nEtt alternativ till att ställa upp övertagande av personal som ett obligatoriskt krav är att utforma det som ett tilldelningskriterium. Tilldelningskriterier används för att avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga när anbuden utvärderas med en annan utvärderingsgrund är pris. Det innebär i det här fallet att en leverantör som har möjlighet att ta över befintlig personal ges mervärde vid utvärderingen av anbuden. Det kan även nämnas att bedömningen av ett tilldelningskriteriums konkurrensbegränsande effekt kan påverkas av hur kriteriet viktas vid utvärderingen.\n\nFör att ett anbud ska tillmätas mervärde vid utvärderingen krävs att de egenskaper som anses ge anbudet en högre kvalitet är angivna som tilldelningskriterium i upphandlingsdokumenten, eftersom det annars skulle strida mot öppenhetsprincipen.\n\nBegreppet kvalitet är ett brett begrepp. Samtliga tilldelningskriterier ska ha anknytning till det som ska anskaffas. Kravet på anknytning till upphandlingsföremålet är dock relativt lågt ställt och innebär att tilldelningskriterierna ska beröra det som ska anskaffas under någon del av dess livscykel. Läs mer om detta i inlägget\n\nVad är ”kvalitet” i utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet?\n\n. Läs även mer om tilldelningskriterier som främjar social hänsyn i inlägget\n\nKan tilldelningskriterier grunda sig på mångfald (exempelvis kön och ålder)?. Vikten av att ha god kännedom om branschen\n\nEtt krav eller tilldelningskriteriums konkurrensbegränsande effekt och förenlighet med de grundläggande upphandlingsprinciperna måste främst avgöras utifrån upphandlingsföremålet samt förhållandena på marknaden och i den aktuella branschen. Om den upphandlande myndigheten är osäker på om kravet eller tilldelningskriteriet är rimligt att ställa för leverantörer i den aktuella branschen kan det vara lämpligt att göra en välgrundad marknadsanalys och exempelvis skicka ut upphandlingsdokumenten på extern remiss till leverantörerna. Läs gärna mer om\n\ntidig dialog och extern remiss\n\nav upphandlingsdokumenten.\nFacklig handbok för bättre offentlig upphandling\n\n, framtagen av Offentliganställdas Förhandlingsråd. Se främst s. 57–59.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1863833_followup_1
|
[
"Kollektivtrafik",
"Obligatoriska krav",
"Proportionalitet",
"Sociala hänsyn",
"Tilldelningskriterier"
] |
[
{
"content": "Kan ett landsting gå utanför ett befintligt ramavtal när ingen av de upphandlade företagen klarar att leverera efterfrågad personal vid ett avrop?\n\nTill exempel om ett landsting söker 5 st IT-konsulter men upphandlade företag kan bara leverera 2 eller 3. Får landstinget då ge uppdraget vidare till ett annat bolag som inte är med sedan tidigare i upphandlingen?",
"role": "user"
},
{
"content": "I regel har en upphandlande myndighet inte rätt att tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering när det inte kommit in några lämpliga svar eller då de svar som har inkommit varit ogiltiga eller oacceptabla vid en förnyad konkurrensutsättning.\n\nEnligt Konkurrensverket är det viktigt att notera att det är en betydande skillnad mellan en förnyad konkurrensutsättning och ett annonserat förfarande, eftersom endast ramavtalsleverantörer bjuds in att lämna anbud vid förnyad konkurrensutsättning. Detta i motsats till att vända sig mot hela leverantörsmarknaden vid annonserat förfarande. Om inga lämpliga anbud inkommer vid förnyad konkurrensutsättning kan situationen därmed inte likställas med att inga lämpliga anbud inkommer vid annonserat förfarande.\n\nDu kan läsa mer om direktupphandling vid förnyad konkurrensutsättning i ett av Konkurrensverkets tillsynsärenden, se Konkurrensverkets beslut dnr 179/2014.\n\nOm du vill veta mer om vad man som upphandlande myndighet kan göra vid en sådan situation som du beskriver kan du läsa inlägget\n\nVad gör vi om vi inte får in några avropssvar vid avrop på ramavtal?.\n\nUppdaterad: den 23 augusti 2019",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1489240
|
[
"Avrop",
"Förnyad konkurrensutsättning (FKU)",
"Ramavtal"
] |
[
{
"content": "Anta att en upphandlande myndighet ska utföra en upphandling. Det bedöms inte vara omöjligt att beskriva de produkter som ska anskaffas tillräckligt tydligt för att man ska få hänvisa till specifikt fabrikat, d.v.s. en referensprodukt, men för på grund av den mycket omfattande och detaljerade tekniska specifikationen för vissa av produkterna vill den upphandlande myndigheten underlätta för samtliga anbudsgivare genom att göra det mer lättbegripligt vad som efterfrågas.\n\nBedömer ni att det skulle vara tillåtet att i den tekniska specifikationen också ange en exempelprodukt som uppfyller samtliga krav?",
"role": "user"
},
{
"content": "Inledningsvis vill jag upplysa om att Upphandlingsmyndigheten inte gör några bedömningar i enskilda fall. Däremot ger vi gärna vägledning av generell karaktär.\n\nFår man hänvisa till specifika produkter i den tekniska specifikationen?\n\nMed teknisk specifikation avses en förteckning som anger\n\nkraven\n\npå en produkts egenskaper såsom till exempel produktens användningsområde, dimension eller säkerhet.\n\nSom utgångspunkt får en upphandlande organisation inte hänvisa till ett specifikt fabrikat eller varumärke i den tekniska specifikationen om det leder till att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas. Hänvisningar kan dock vara tillåtna om det motiveras av det som ska upphandlas eller om det inte går att beskriva det som upphandlingen avser tillräckligt tydligt på annat sätt. En hänvisning ska i sådana fall följas av orden \"eller likvärdig\".\n\nUndantagsbestämmelsen ska användas restriktivt och syftar inte till att befria den upphandlande organisationen från skyldigheten att beskriva kraven på upphandlingsföremålet. Vidare anser domstolarna att det är generellt sett svårt att föreställa sig en situation där en hänvisning till ett fabrikat eller varumärke varken gynnar eller missgynnar vissa företag.\n\nI sammanhanget kan nämnas att Kammarrätten i Jönköping bedömt en hänvisning till referensprodukter som tillåtet då en beskrivning av samtliga efterfrågade produkter skulle uppgå till omkring 1 200 sidor. En sådan omfattande beskrivning skulle enligt domstolen göra förfrågningsunderlaget svårt att överblicka och därmed praktiskt taget oanvändbart. Det finns dock andra rättsfall där kammarrätten bedömt att en genomgående hänvisning till ett fabrikat eller varumärke som otillåtet om det inte föreligger en undantagssituation för varje artikel där hänvisning sker.\n\nSammanfattningsvis måste en bedömning av lämpligheten av hänvisningar till exempelprodukter i den tekniska specifikationen göras i varje enskilt fall.\n\nFår man hänvisa till en produkt vid sidan om den tekniska specifikationen?\n\nI målen som diskuteras ovan har frågan rört hänvisningar i den tekniska specifikationen, det vill säga kraven på upphandlingsföremålet. Frågan om en upphandlande organisation vid sidan av den tekniska specifikationen, kan ange en exempelprodukt för att underlätta leverantörernas förståelse av vad som efterfrågas har däremot inte, så vitt vi vet, ställts på sin spets i domstol.\n\nFörvaltningsrätten i Malmö har dock uttalat att en hänvisning till ett visst fabrikat eller varumärke inte får göras om det går att beskriva den efterfrågade produkten tillräckligt preciserat ändå. Enligt domstolen gäller detta oavsett om hänvisningen görs i eller vid sidan om den tekniska specifikationen. Eftersom frågan dock aldrig ställdes på sin spets får rättsläget fortsatt betraktas som oklart.\n\nEnligt min personliga uppfattning kan det finnas utrymme att hänvisa till en exempelprodukt vid sidan av den tekniska specifikation om syftet med hänvisningen är att underlätta för anbudsgivarna att förstå vilken typ av produkt som efterfrågas. Oavsett hur en upphandlande organisation väljer att beskriva upphandlingsföremålet måste det ske inom ramen för de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n. Exempelvis bör det tydligt framgå att hänvisningen utgör just en exempelprodukt och inte är en del av den tekniska specifikationen.\n\nSammanfattningsvis är rättsläget oklart om det är tillåtet att vid sidan av den beskrivande tekniska specifikationen ange exempelprodukter med hänvisning till ett specifikt fabrikat eller varumärke. Det är även oklart om ett sådant exempel kan bestå av en bild. Ytterst får detta avgöras av rättstillämpningen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1958018
|
[
"Rättelse förtydligande och komplettering",
"Tekniska specifikationer",
"Upphandlingsdokument"
] |
[
{
"content": "Det stämmer att Upphandlingsmyndigheten inte tar ut en avgift men ställer å andra sidan höga krav på teknisk utveckling för att tillmötesgå statistikkraven. Det är en hög kostnad för alla som driver upphandlingsverktyg måste ta.",
"role": "user"
},
{
"content": "I samband med en lagändring kan det uppstå kostnader för de företag som bedriver sådan verksamhet som på något sätt berörs av lagändringen. Hur denna kostnad ska fördelas är upp till verksamheterna själva att bestämma.\n\nAtt kostnaden har uppstått i samband med en lagändring ger dock inte verksamheterna, systemleverantören i det här fallet, en ovillkorlig rätt att höja priserna gentemot sina kunder. Precis som vi skriver i svaret ovan så är detta främst en avtalsrättslig fråga mellan parterna.\n\nOm avtalet inte reglerar denna möjlighet så kan det vara möjligt att genomföra prishöjningen utifrån någon av ändringsbestämmelserna i 17 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU). Även om ändringen är möjlig enligt någon av ändringsbestämmelserna så är en grundläggande förutsättning för att genomföra en ändring i ett pågående avtal att båda parterna är överens om den ändring som genomförs, om inget annat framgår av avtalet.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2493651_followup_1
|
[
"Annonsdatabas",
"Avtalsrätt",
"Statistik"
] |
[
{
"content": "Jag har en följdfråga avseende arbetsintegrerade sociala företag. Är det möjligt att uttryckligen reservera en upphandling för arbetsintegrerade sociala företag i enlighet med de kriterier som definierar de arbetsintegrerade företagen och som framtagits av Tillväxtverket i samarbete med sociala företag, rådgivare och andra myndigheter. \"Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. - Det innebär att företagen försöker skapa nya arbetstillfällen men också att man erbjuder arbetsträning, rehabilitering mm för att de som deltar i verksamheten ska kunna få arbete hos andra arbetsgivare . Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. - Det kan innebära att företaget drivs som ett arbetskooperativ men kan också innebära att företagets verksamhet organiseras så att alla kan ta del i beslut om företaget och om sin egen utveckling. Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter. - Det innebär vanligen att vinster (överskott) används till att anställa fler, utveckla verksamheten, erbjuda kompetensutveckling eller för att utveckla nya sociala företag. Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. - Det innebär att företaget inte har ägare som är kommuner eller andra offentligt ägda organisationer. Under förutsättning att dessa även uppfyller andelskriteriet, dvs att 30 procent av dem som sysselsätt hos leverantören är personer med funktionsvariationer eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden? Stort tack på förhand! Ewa Upphandlare",
"role": "user"
},
{
"content": "Nej, det är inte möjligt att uttryckligen reservera en upphandling till endast arbetsintegrerande sociala företag.\n\nSom nämndes ovan framgår förutsättningarna för att en upphandlande myndighet ska få genomföra en reserverad upphandling av 4 kap. 18 § LOU. En sådan reservation kan antingen ske utifrån första eller andra punkten i bestämmelsen. Någon mer långtgående reservation än så är inte tillåten.\n\nEnligt första punkten kan deltagandet reserveras åt skyddade verkstäder eller leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på marknaden.\n\nI förarbetena nämns arbetsintegrerande sociala företag uttryckligen i avsnittet kring vilka leverantörer som kan komma ifråga. Det uttalas dessutom att de personer som sysselsätts av arbetsintegrerande sociala företag är sådana att kraven i dessa delar för deltagande i en reserverad upphandling kan anses uppfyllda (se\n\nprop. 2015/16:195\n\ns. 460 f.). Arbetsintegrerande sociala företag räknas alltså som leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. De får därför delta i en reserverad upphandling.\n\nDet betyder dock inte att den reserverade upphandlingen endast kan ske med arbetsintegrerande sociala företag och därmed utesluta andra typer av leverantörer med samma syfte. Som exempel på andra leverantörer som kan komma ifråga nämns i förarbetena det statligt helägda bolaget Samhall AB, Kriminalvårdens s.k. arbetsdrift i uppdrag att förebygga återfall i brott samt en socialnämnds fullgörande av skyldighet enligt socialtjänstlagen. Eftersom att även dessa leverantörer omfattas av första punkten har de lika rätt att delta i den reserverade upphandlingen.\n\nSammanfattningsvis kan en upphandling alltså reserveras till att omfatta leverantörer enligt någon av punkterna i 4 kap. 18 § LOU. Om reservationen sker enligt första punkten får arbetsintegrerande sociala företag delta i upphandlingen, men tillsammans med andra typer av leverantörer som uppfyller kraven i bestämmelsen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1525784_followup_1
|
[
"Reserverad upphandling för ökad sysselsättning",
"Sociala hänsyn",
"Upphandling mellan myndigheter (hamburgundantaget)"
] |
[
{
"content": "Norsk kommun kräver att vi lämnar ESPD i en upphandling.\nDå ska jag på flera ställen, gällande uteslutning, svara på frågan:\n\nFinns denna information tillgänglig kostnadsfritt för myndigheterna i en EU-medlemsstats databas?\n\nSvaret bör ju vara JA för ett svenskt företag, men vilka register ska jag hänvisa till? Det kan ju inte vara rimligt att varje företagare ska behöva sitta och söka vilka register och vilka koder som ska användas. Kan ni förse mig med denna information eller finns den redan tillgänglig på eran hemsida? Jag hittar den inte.",
"role": "user"
},
{
"content": "I Sverige finns det ingen kostnadsfri databas att hänvisa till avseende uteslutningsgrunderna som anges i\n\nDel III A: Skäl som rör fällande dom i brottmål.\n\nDu ska därför lämna\n\nNej-rutan\n\nikryssad.\n\nI Sverige finns det ingen kostnadsfri databas att hänvisa till avseende de frivilliga uteslutningsgrunderna i\n\nDel III C: Skäl som rör insolvens, intressekonflikter eller allvarliga fel i yrkesutövningen.\n\nDu ska därför lämna\n\nNej-rutorna\n\nikryssade.\n\nI Sverige kan du avseende uteslutningsgrunden i\n\nDel III B: Skäl som rör åsidosättande av skyldigheter att betala skatter eller sociala avgifter\n\nkan du lämna\n\nNej-rutorna\n\nikryssade.\n\nLäs mer om hur\n\nuppgifter om leverantörers obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter\n\nhämtas in. och i inlägget\n\nVar kan jag kontrollera om det finns obetalda skatte- eller socialförsäkringsskulder?.\n\nI Sverige kan du avseende kvalificeringskravet i\n\nDel VI A Inskrivning i handelsregister hänvisa till bolagsverkets register.\n\nOm du vill hänvisa till Bolagsverket kryssar du i\n\nJa-rutan\n\noch fyller i följande.\n\nWebbadress:\n\nhttps://foretagsfakta.bolagsverket.se/fpl-dft-ext-web/home.seam?cid=743233\n\nKod:\n\n(Det finns ingen kod som du ska ange)\n\nUtfärdare:\n\nBolagsverket\n\nUppdaterad: den 20 december 2019",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1605381
|
[
"ESPD-systemet",
"Egenförsäkran",
"Utredning om leverantörer",
"e-Certis"
] |
[
{
"content": "Vi stöter på arkeologiska utredningar lite nu och då, är de undantagna LOU? Hur ställs LOU kontra Kulturmiljölagen och Länsstyrelsens beslut?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det finns inget undantag i upphandlingslagstiftningen för upphandling av arkeologiska utredningar. Däremot framgår det av kulturmiljölagen att upphandlingslagstiftningen inte är tillämplig när länsstyrelsen fattar beslut om vem som ska utföra en arkeologisk utredning, arkeologisk förundersökning eller en arkeologisk undersökning i samband med markexploatering, det vill säga uppdragsarkeologi.\n\nI förarbetena till kulturmiljölagen anges att länsstyrelsens beslut om uppdragsarkeologi utgör myndighetsutövning och att upphandlingslagstiftningen därför inte är tillämplig. Eftersom det är den som ansöker om att få exploatera marken som ska bekosta uppdragsarkeologin så sker inte anskaffningen för länsstyrelsens egen räkning vilket, enligt förarbetena, även det talar för att upphandlingslagstiftningen inte är tillämplig.\n\nKammarrätten i Stockholm har prövat frågan om uppdragsarkeologi omfattas av upphandlingslagstiftningen. Enligt kammarrätten är ett beslut om vem som ska utföra uppdragsarkeologi inte att anse som ett offentligt upphandlingskontrakt eftersom länsstyrelsen inte själv är kontraktspart, upphandlingslagstiftningen är därför inte tillämplig på ett sådant beslut. En intressant omständighet i målet är att den som ansökte om att få exploatera marken var en upphandlande myndigheten som ska följa upphandlingslagstiftningen. Kammarrätten berörde inte denna omständighet, däremot gjorde underinstansen det.\n\nUnderinstansen ansåg att eftersom det är staten som erhåller resultatet av uppdragsarkeologin och har ett intresse av att den blir korrekt utförd så innebär den nuvarande ordningen, det vill säga att det inte är länsstyrelsen som formellt sluter avtal, inte i sig att upphandlingslagstiftningen inte blir tillämplig. Vidare angav de att staten inte kan undkomma upphandlingslagstiftningen genom nationella bestämmelser som innebär att en myndighet handhar själva upphandlingen och en annan myndighet sluter det aktuella avtalet. Underinstansen kom fram till att om inte länsstyrelsen kan anses vara skyldig att genomföra upphandlingen enligt upphandlingslagstiftningen så ska upphandlingen istället ske av den upphandlande myndigheten som ansöker om att få exploatera marken.\n\nAvslutningsvis konstaterar vi att frågan om gällande nationella bestämmelser avseende undantag från upphandlingslagstiftningen i kulturmiljölagen är förenlig med EU-rätten inte har blivit prövad av Högsta förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen varför rättsläget får bedömas som oklart.\n\nKällhänvisningar\n\n2 kap. 11 och 13 §§ kulturmiljölag (1988:950) – upphandlingslagstiftningen är inte tillämplig när länsstyrelsen tar beslut om vem som ska genomföra uppdragsarkeologi\n\nprop. 1996/97:99\n\ns. 16–18 – uppdragsarkeologi utgör myndighetsutövning vilket innebär att upphandlingslagstiftningen inte är tillämplig på länsstyrelsens beslut\n\nKammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1455–03 – om uppdragsarkeologi omfattas av upphandlingslagstiftningen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
2128348
|
[
"Upphandlingslagarnas tillämpningsområde"
] |
[
{
"content": "Är det möjligt att fatta & lämna ett gemensamt tilldelningsbeslut och därefter skriva ett ramavtal där samtliga parter signerar, men att man ändå kan se varje part som en fristående avtalspart som fattar sina egna beslut? Ex kan en part välja att inte förlänga vid en option, utan att avtalet i sin helhet faller?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det finns inget hinder i lagen om offentlig upphandling (LOU) mot att upphandlande myndigheter gör en gemensam tilldelning som resulterar i ett ramavtal där samtliga upphandlande myndigheter är avropsberättigade. Det finns inget hinder mot att det regleras i avtalet att en upphandlande organisation har möjlighet att förlänga avtalet om det skulle önskas. Det kan i ett sådant sammanhang vara lämpligt att det framgår tydligt av upphandlingsdokumenten samt i det aktuella avtalet regleras hur eventuella förlängningsklausuler ska tillämpas.\n\nDu kan läsa mer om detta., se inlägget\n\nHar vi en skyldighet att förlänga avtalet vid samordnad upphandling?\n\n.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1650250_followup_3
|
[
"Samordnad upphandling"
] |
[
{
"content": "Har ni någon vägledning eller bra exempel på domar / rättspraxis på att sekretess gällande priser på artikelnivå, så kallade a-priser? I det aktuella fallet (en rätt så enkel varuupphandling) har ena anbudsgivaren begärt sekretess med motiveringen att prissättning på enskilda artiklar utgör en så viktigt konkurrensmedel att de vill få priserna sekretessbelagda. Kan ju förstå detta, men kan samtidigt tycka att det allmännas intresse väger också tungt och en öppen redovisning av priser bidrar till förbättrad konkurrens. Kan inte heller så någon större affärshemlighet bakom prissättningen.\n\nKänns också lite konstigt då att den andre anbudsgivaren tycker det är helt okej att publicera sina priser. Och om jag sekretessbelägger så kan ju tänka mig att göra det ett tag, men inte i evigheter, så finns det någon praxis hur länge sekretessen kan tänkas hålla? Får ju då också börja sekretessbelägga fakturor (priserna i fakturorna), då dessa kan ju också begäras ut? Det är ju överväganden hit och dit och är det då till respektive \"stackars\" upphandlare som ska stå ställning från fall till fall och bransch till bransch eller finns det något att gå efter :-)?",
"role": "user"
},
{
"content": "I regel ska uppgifter från anbud som legat till grund för ett tilldelningsbeslut kunna lämnas ut, utan att vare sig det allmänna eller någon enskild lider skada. En anbudsgivare kan begära\n\nsekretess, men det är myndigheten som prövar om uppgifterna ska beläggas med sekretess.\n\nPriset i ett anbud anses oftast inte omfattas av sekretess, men sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det bör dock krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller andra särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för att sekretess ska gälla.\n\nAv avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess. Men när till exempel prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan dock bedömningen bli en annan. Det har betydelse för om sekretess gäller om den klagande partens syfte med begäran är att anbudsgivaren skulle lida skada av ett utlämnande.\n\nVidare konstaterade Kammarrätten i Göteborg i en dom att prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.\n\nUpphandlingsmyndigheten tillhandahåller tyvärr ingen vägledning för hur sekretessprövningen av uppgifter i ett anbud ska göras, utan en bedömning måste göras av den upphandlande myndigheten i varje enskilt fall utifrån vilka effekter ett utlämnande kan få.\n\nHur länge sekretessen ska gälla framgår av respektive bestämmelse i OSL. För sekretess som gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.\n\nKällhänvisningar\n\n31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs\n\nHögsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 1991 ref. 56 och RÅ 1992 not. 537 – rättsliga avgöranden där det framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess\n\nHögsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 not. 154 och Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5887–16 – när till exempel prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan sekretessbedömningen bli en annan\n\nKammarrätten i Göteborg i sin dom i mål nr 4003–13 – prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
1535768
|
[
"Offentlighet och sekretess (OSL)"
] |
[
{
"content": "Kan man överpröva ett avrop från ett ramavtal?\n\nRäknas avropet som en egen upphandling och vilka regler gäller då?\n\nKan man nå förlikning innan en överprövningsprocess träder in? Skulle det kunna ske inom avtalsspärren?",
"role": "user"
},
{
"content": "Avrop\n\nfrån ramavtal där samtliga villkor är fastställda anses endast utgöra en tillämpning av avtalet och inte att ett nytt självständigt kontrakt ingås enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det finns därför inte någon möjlighet att överpröva sådana avrop.\n\nOm alla villkor inte är fastställda sker tilldelning genom förnyad konkurrensutsättning. En sådan tilldelning av ett kontrakt kan överprövas fram till dess att avtal har ingåtts. Vid förnyad konkurrensutsättning finns ingen skyldighet att tillämpa en avtalsspärr. Däremot kan den upphandlande organisationen tillämpa en frivillig avtalsspärr i syfte att skära av möjligheten för en leverantör att i ett senare skede kunna begära att avtalet ska ogiltigförklaras.\n\nFörnyad konkurrensutsättning träffas även av underrättelseskyldigheten om tilldelningsbeslut eftersom förfarandet anses resultera i att ett kontrakt tilldelas.\n\nVad gäller din fråga om en eventuell förlikning är vi osäkra på vad som egentligen avses. Kontraktet ska tilldelas den leverantör som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån de kriterier som framgår av ramavtalet och som tillämpats i den förnyade konkurrensutsättningen. Om någon leverantör anser att förfarandet på något sätt är felaktigt genomfört har leverantören alltså en möjlighet att antingen överpröva den förnyade konkurrensutsättningen eller ansöka om överprövning av avtalets giltighet. En förlikningsprocess ligger således utanför den upphandlingsrättsliga ramen.\n\nKällhänvisningar\n\nProp. 2006/07:128\n\n, s. 161 och 174 – ”tilldelning” i ramavtal med en enda leverantör innebär enbart en tillämpning av ramavtalet\n\n20 kap. 6 § andra stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – en upphandling får inte överprövas efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör\n\n20 kap. 2 § andra punkten, 13 § punkten 2 samt 15 § punkten 1 LOU – bestämmelser hänförliga till frivillig avtalsspärr\n\n12 kap. 12 § LOU – tilldelningsbeslut.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1383091
|
[
"Avrop",
"Förnyad konkurrensutsättning (FKU)",
"Överprövning"
] |
[
{
"content": "Hur gör man med avtal när man genomfört DIS? Om man förstår DIS som en sorts kvalificeringsprocess där man stannar efter tilldelningen så innebär det att man skriver avtal vid tilldelning av varje enskilt kontrakt. Jag skulle dock tycka att det är smidigare att teckna ramavtal när man har kvalificerat leverantörerna för att underlätta administrationen för beställarna som då slipper hantera avtalet. Är det ok att göra?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det framgår inte av din fråga om det dynamiska inköpssystemet omfattas av de direktivstyrda eller de icke-direktivstyrda bestämmelserna, vilket kan ha en betydelse för svaret. I svaret nedan utgår vi från att det är de direktivstyrda bestämmelserna som är tillämpliga för systemet. För information om vilka regler som gäller för dynamiska inköpssystem som omfattas av de icke-direktivstyrda bestämmelserna hänvisar vi i första hand till inlägget\n\nVilka regler gäller för dynamiska inköpssystem (DIS) under tröskelvärdet?.\n\nDet är oklart om det är möjligt att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem (brukar kallas DIS). Skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt är något förenklat att ett ramavtal fastställer helt eller delvis villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod, medan ett kontrakt avser en faktisk anskaffning. Eftersom rättsläget för om det är möjligt att inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem tilldela ett ramavtal är oklart kan vi inte heller ge ett konkret svar på din fråga. Nedan kommer en övergripande diskussion om vad som talar för och vad som talar emot en sådan möjlighet.\n\nSaker som talar\n\nemot\n\nmöjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem\n\nReglerna för hur man tilldelar avtal i ett dynamiskt inköpssystem framgår av 8 kapitlet i lagen om offentlig upphandling (LOU). Där framgår att den upphandlande organisationen för varje\n\nkontrakt\n\nsom ska tilldelas ska bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i det dynamiska inköpssystemet att lämna anbud. Detta talar för att det i ett dynamiskt inköpssystem inte går att bjuda in till att lämna anbud för att ingå\n\nramavtal.\n\nYtterligare en sak som eventuellt talar för att det skulle vara otillåtet är att Kammarrätten i Stockholm har kommit fram till att det inte går att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal. Även om ramavtal och ett dynamiskt inköpssystem inte är samma saker så föreligger det påtagliga likheter, exempelvis så sker tilldelningen av de enskilda kontrakten löpande under hela ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemets giltighetstid.\n\nSaker som talar\n\nför\n\nmöjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem\n\nNågot som talar för att det är möjligt att ingå ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem är att trots att begreppen ramavtal och kontrakt är definierade i LOU så används begreppet kontrakt i flera olika situationer och med olika betydelser i LOU. I vissa fall används begreppet för att beteckna upphandlingsprocessen som sådan, i andra fall för att beteckna vilken typ av anskaffning som avses och i andra fall för att beteckna det avtal som tilldelas.\n\nI förarbetena uppmärksammades dessa brister men några åtgärder för att komma till rätta med detta problem vidtogs inte. Ett exempel är att begreppet kontrakt och termen tilldelning av kontrakt skiljs åt i förarbetena. Mot bakgrund av detta kan det konstateras att LOU inte alltid bör tolkas enligt sin strikta ordalydelse utan ibland är det nödvändigt att tolka lagen extensivt med stöd av andra rättskällor. Med andra ord kan det vara så att det inte finns något formellt hinder mot att en upphandlande organisation ingår ett ramavtal inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem.\n\nI sammanhanget kan det vara värt att nämna att det i\n\nEuropeiska kommissionens riktlinjer om dynamiska inköpssystem\n\n(se s. 33) anges att det inte finns några uttryckliga bestämmelser i direktivet som vaken tillåter eller förbjuder att en upphandlande organisation tilldelar ett ramavtal inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem. Vilken verkan riktlinjerna skulle få i samband med en överprövning är dock oklart.\n\nAvslutande reflektioner\n\nSom synes ovan så finns det argument som talar för, såväl som emot möjligheten att tilldela ett ramavtal i ett dynamiskt inköpssystem och vad som gäller får avgöras i rättstillämpningen.\ndynamiska inköpssystem. och om skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt i inlägget\n\nVad är skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt?.\n\nKällhänvisningar\n\n8 kap. 10 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – den upphandlande organisationen för varje kontrakt som ska tilldelas ska bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i dynamiska inköpssystemet att lämna anbud\n\nprop. 2015/16:195\n\ns. 303–304 och 322 – regeringen instämmer om bristerna i LOU avseende det definierade begreppet kontrakt men vidtog ändå inga åtgärder, motsvarande brister finns i LOU-direktivet prop. 2015/16:195 s. 317 och 319 – exempelvis begreppet kontrakt och termen tilldelning av kontrakt skiljs åt i förarbetena.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1601258
|
[
"Dynamiska inköpssystem (DIS)",
"Ramavtal"
] |
[
{
"content": "Skulle man kunna tolka det så att möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering faktiskt är större när det gäller kvalificeringskraven ( vid åberopande av annat företags kapacitet, red. anmärkning ) än i andra fall? Det verkar ju orimligt att en leverantör som hänvisar till egen kapacitet har sämre möjligheter att komma in med nya bevis för att styrka sin kapacitet än en leverantör som åberopar ett annat företags kapacitet.",
"role": "user"
},
{
"content": "Utformningen av de ovan diskuterade bestämmelserna verkar få detta oväntade resultat.\n\nFrågan kommer dock med största sannolikhet att prövas av domstol. Först då kan vi säkert veta hur stor skillnaden faktiskt är mellan de olika situationerna.\n\nLäs mer i inlägget\n\nInnebär det en nackdel för anbudsgivare att inte åberopa annans kapacitet?. där detta berörs ytterligare.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1595439_followup_3
|
[
"ESPD-systemet",
"Kvalificeringskrav",
"Rättelse förtydligande och komplettering",
"Utredning om leverantörer"
] |
[
{
"content": "Om upphandlande myndigheten angett att meddela tilldelningsbeslut (villkorat i förfrågningsunderlag att det krävs ett styrelsebeslut) exempelvis den 2019-10-14. Kan man senarelägga tilldelningsbeslut pga. det inte är färdigt pga. man väntar på beslut från annat håll? Hur länge kan man senarelägga? En vecka? två veckor? eller så länge anbudet gäller? eller så länge upphandling vill? Ska man bara meddela anbudsgivare eller alla anbudshämtare? Tack på förhand!",
"role": "user"
},
{
"content": "Vi ser inga problem med att senarelägga tilldelningsbeslutet i ditt exempel. Givetvis behöver den upphandlande organisationen ta hänsyn till anbudens giltighetstid när den överväger att senarelägga tilldelningsbeslutet.\n\nDen finns ingen skyldighet att meddela anbudsgivare eller alla anbudshämtare om beräknad tidpunkt för tilldelningsbeslut eller om denna tidpunkt ändras. En fördel med att ändå göra det är att minska risken för följdfrågor om vad som händer i upphandlingen. Det är upp till den upphandlande myndigheten att bedöma vilken ytterligare information än den lagstadgade som ska lämnas i det enskilda fallet.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2063737_followup_1
|
[
"Avbryta upphandling"
] |
[
{
"content": "Jag undrar vilka beloppsgränser det finns inom statsstödsregelverket och vilken betydelse de har?",
"role": "user"
},
{
"content": "Statsstödsreglerna gäller när skattemedel gynnar vissa företag eller viss produktion på ett sätt som kan påverka handeln mellan EU:s medlemsstater. Det finns omfattande rättspraxis från EU:s domstolar som avgör om en åtgärd är ett statsstöd. Det finns inga egentliga beloppsgränser för vad som är ett statsstöd men Europeiska kommissionen har flera förordningar med undantag från regelverket där förordningar har just beloppsgränser. Ett exempel är de förordningar som finns för så kallat stöd av mindre betydelse eller de minimis-stöd. Ett annat exempel är i den allmänna gruppundantagsförordningen, även kallad GBER, där det också finns beloppsgränser som måste beaktas om ett stöd ska vara undantaget från förbudet mot statsstöd.\n\nLäs mer\n\nVad är statsstöd.\n\nFörordningar om stöd av mindre betydelse\n\n(de minimis-stöd).\n\nVillkor i den allmänna gruppundantagsförordningen\n\n(GBER).",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
2564503
|
[
"Allmänna gruppundantaget (GBER)",
"De minimis",
"Statsstöd"
] |
[
{
"content": "Vi vill i samband med en större kontorsflytt göra oss av med pappmuggarna till kaffe- och vattenmaskinerna.\nMen jag letar nu efter råd och underlag kring vilken typ av (termo)mugg och vattenflaska som vi ska välja istället och vilka miljökrav vi ska ställa på dem?\nVi måste ha egna muggar och vattenflaskor då vi inte kommer ha förutsättningar för att det ska finnas vanliga kaffekoppar överallt.\nDet kan vara så att vi ev måste upphandla produkterna och jag letar därför efter märkningar och annat alt LCA studier jag kan hänvisa till för att kunna prioritera rätt produktion och material. En första ansatsär:\n- I första hand\nPorslin\nGlas\nMetall\n- I andra hand\nPLA (klassas som bioplast, är biologiskt nedbrytbar och kan vara antigen polymeriserad mjölksyra eller bambuplast t) förutsatt att det INTE är bambuplast inblandning\nI kriterierbilioteket hittar jag inget stödunderlag till just detta.\nDet övergripande resonemanget är:\nVi vill en mugg och vattenflaska som är hållbara genom en:\nHållbar produktion och materialvalLång hållbarhetEnkelt att diska ur och användaPassar i våra kaffemaskiner Håller tättEnkel att återvinna",
"role": "user"
},
{
"content": "Eftersom vi inte har några hållbarhetskriterier för muggar och vattenflaskor saknar vi expertkunskap på detta område och tyvärr har varken Nordisk miljömärkning (Svanen) eller Bra Miljöval någon märkning på området.\n\nVi har tagit fram ett generellt stöd om\n\nupphandling för att främja cirkulär ekonomi\n\nsom finns. som du kanske kan bli inspirerad av.\n\nDet är oftast leverantörerna som har störst kunskap om hur olika material bäst kan uppfylla olika behov. Ett sätt att komma vidare kan därför vara att kontakta några leverantörer för dialog kring de behov du beskriver i din fråga.\n\nLäs mer om\n\ntidig dialog.\n\nDet kan också vara bra att fundera på hur muggarna och flaskorna ska diskas. Det går åt upp till fyra gånger mer energi om man diskar för hand i stället för i diskmaskin. Du kan läsa mer om\n\nenergiåtgång vid disk\n\npå Energimyndighetens webbplats.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
2398868
|
[
"Hållbarhetskriterier",
"Livscykelkostnader (LCC)",
"Minska klimatpåverkan"
] |
[
{
"content": "får man lov att använda tvåan i ramavtalet om man får ett billigare pris för samma tjänst?",
"role": "user"
},
{
"content": "Avrop från ett ramavtal med fastställd rangordning ska göras enligt villkoren i ramavtalet. Ni ska alltså i första hand vända er till den leverantör som ska anlitas enligt ramavtalet. Normalt sett är det alltså endast möjligt att vända sig till tvåan i ramavtalet om ettan i ramavtalet inte kan genomföra kontraktet. Det faktum att den leverantör som är rangordnad tvåa i ramavtalet tillhandahåller den tjänst som just det enskilda avropet avser för ett billigare pris än den leverantör som är rangordnat etta saknar betydelse för bedömningen.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
ovriga-fragor
|
1847057_followup_1
|
[
"Ramavtal"
] |
[
{
"content": "Måste en kommun alltid välja lägsta bud enligt LOU? Kan vi istället använda oss av funktionsupphandling i en upphandling för entreprenadtjänster VA arbete? Där behöver vi en mer innovativ lösning. Prisbilden kan kanske på så sätt kan bli mer ekonomisk fördelaktig i slutändan då än att vi väljer lägsta bud. Vi vill bjuda in entreprenörer till dialog? Är detta lagligt enligt LOU?",
"role": "user"
},
{
"content": "Måste anbudet med lägst pris alltid väljas?\n\nUpphandlande organisationer är skyldiga att alltid anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga avgör den upphandlande organisationen utifrån den utvärderingsgrund som används i upphandlingen. Ekonomiskt mest fördelaktigt är alltså inte alltid synonymt med lägst pris i anbudet.\n\nVi har beskrivit mer om de olika utvärderingsgrunderna för förhållandet till efterfrågad kvalitet i inlägget\n\nÄr enbart pris en lämplig och tillåten utvärderingsgrund?.\n\nGår det att använda funktionskrav vid upphandling av entreprenadtjänster?\n\nEtt sätt att öppna upp för innovativa lösningar vid upphandling är att använda funktionskrav. Att ställa funktionskrav är ett förhållningssätt som ibland kallas för funktionsupphandling, innovationsupphandling, effektupphandling eller utfallsupphandling. Det är alltså inte ett särskilt upphandlingsförfarande utan en metod för att öka möjligheten till innovation och för att bredda konkurrensen.\n\nVid upphandling med funktionskrav beskriver den upphandlande organisationen de behov som ska tillgodoses eller vilken effekt som ska uppnås, för att sedan lämna det öppet för anbudsgivarna att lösa hur det ska gå till. Genom att efterfråga utfall eller effekt i stället för en specifik lösning skapas ett större utrymme för innovativa lösningar och för andra typer av aktörer att delta än de som traditionellt sett kanske hade deltagit i upphandlingen. Det är fullt möjligt att ställa funktionskrav i en entreprenadupphandling. I många fall är det lämpligt att blanda funktions- och detaljkrav inom ramen för samma upphandling.\n\nLäs mer om\n\nInnovation i upphandling och Funktionskrav i upphandling.\n\nFår entreprenörerna bjudas in till dialog?\n\nJa, entreprenörer och leverantörer får bjudas in till dialog inför en upphandling. I många fall är det nödvändigt för att upphandlingen ska kunna genomföras på ett bra och effektivt sätt. Under dialogen är det möjligt för den upphandlande organisationen att lära sig mer om marknaden förutsättningar. Det är även möjligt att se till att behovet som ska tillgodoses genom upphandlingen är tillräckligt tydligt beskrivet och att kraven som ställs är lämpliga och rimliga.\n\nLäs mer om\n\ntidig dialog.\n\nVissa förfaranden tillåten dialog under upphandlingen\n\nDet går att komma långt med de möjligheter till dialog som finns inför en upphandling. Beroende på den upphandlande organisationens målsättning och förutsättningar kan det dock ibland vara lämpligt att använda ett upphandlingsförfarande som medger att upphandlingsdokumenten tas fram tillsammans med marknaden. I sådana fall, och om övriga förutsättningar för att få tillämpa förfarandet är uppfyllda, kan konkurrenspräglad dialog användas. I vissa fall kan även förhandlat förfarande med föregående annonsering vara ett gott alternativ.\n\nLäs mer om\n\nkonkurrenspräglad dialog samt förhandlat förfarande med föregående annonsering\n\noch när det får användas.\n\nAnbud med alternativa utföranden\n\nEtt annat sätt för upphandlande organisationer att öppna upp för andra lösningar är att tillåta anbud med alternativa utföranden. Det innebär att det är möjligt för leverantören att lämna in flera anbud med olika lösningar på den upphandlande organisationens problem.\n\nVi har skrivit mer om alternativa utföranden i inlägget\n\nFår en leverantör lämna flera anbud i samma upphandling?.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
offentlighet-och-sekretess
|
2616325
|
[
"Ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet",
"Funktionskrav",
"Innovationsupphandling"
] |
[
{
"content": "Hur ska jag tolka LOU avseende tidsfrister för anbudsansökningar och anbud vid upphandlingar under tröskelvärdet? Vilka tidsfrister gäller vid en direktupphandling enligt 19 a kap. LOU?\n\nFrågan är uppdaterad av Upphandlingsmyndigheten den 1 februari 2022.",
"role": "user"
},
{
"content": "Tidsfrister vid upphandling enligt 19 kap. LOU\n\nVid upphandlingar under tröskelvärdet enligt 19 kap. LOU ska anbudssökande och anbudsgivare få en skälig tid att komma in med anbudsansökningar eller anbud. Tidsfristens längd ska bestämmas utifrån upphandlingens art, omfattning och komplexitet samt med beaktande av vilka resurser intresserade leverantörer har och kan förväntas lägga ned på att delta i upphandlingen.\n\nTidsfrister vid direktupphandling enligt 19 a kap. LOU\n\nFör direktupphandlingar finns det ingen explicit bestämmelse som reglerar tidsfristerna för anbudsansökande och anbudsgivare att skicka in anbudsansökningar eller anbud. Däremot gäller\n\nde grundläggande upphandlingsprinciperna\n\nvilket bland annat innebär att tidsfristerna ska vara proportionerliga och att alla anbudsansökande respektive anbudsgivare ska ges lika möjligheter.\n\nKällhänvisningar\n\n19 kap. 11 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – tidsfrister för anbudsansökningar och anbud vid upphandling under tröskelvärdena.\n\nprop. 2021/22:5\n\ns. 120 - tidsfristens längd måste bestämmas utifrån upphandlingens art, omfattning och komplexitet samt med beaktande av vilka resurser intresserade leverantörer har och kan förväntas lägga ned på att delta i upphandlingen.\n\n19 a kap. 8 § LOU – de grundläggande upphandlingsprinciperna gäller vid direktupphandlingar.\n\nMed vänlig hälsing,",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1966198
|
[
"Direktupphandling",
"Tidsfrister"
] |
[
{
"content": "jag har en fråga gällande prispåslag på varor vid entreprenadupphandlling. Får man som upphandlande myndighet ställa krav på inget eller lågt prispåslag?\nKan man istället ställa prispåslaget som ett mervärde istället? Typ \"ju lägre prispåslag desto högre utvärderingspoäng\" eller liknande?",
"role": "user"
},
{
"content": "Upphandlingslagstiftningen reglerar inte vilka krav och villkor som får ställas avseende eventuella prispåslag på varor som anskaffas av leverantören i samband med uppdragets utförande. Alla krav och villkor som ställs ska dock vara förenliga med de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, däribland proportionalitetsprincipen. För att avgöra om ett krav eller villkor är proportionerligt måste en bedömning göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Ett krav på inget eller lågt prispåslag skulle kunna vara proportionerligt beroende på vad upphandlingen avser och hur upphandlingen är utformad i övrigt.\n\nKan man använda leverantörens prispåslag som ett tilldelningskriterium i utvärderingen?\n\nEn utvärderingsmodell ska vara förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna och ska leda till att den leverantör som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet blir tilldelad kontraktet. Att utvärdera ett prispåslag i sig skulle kunna leda till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vinner kontraktet. Detta förutsätter dock att utgångspriset, det vill säga det pris som leverantörerna baserar sitt prispåslag på är detsamma för alla leverantörer.\n\nOm vi, som ett exempel, antar att leverantörerna ska ange sitt prispåslag i procent på leverantörens inköpspris så kan det leda till att det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet får ett lägre mervärde beroende på hur utvärderingsmodellen är utformad i övrigt. Om leverantör A exempelvis köper in en produkt för 100 kronor och har ett prispåslag om 10 % så innebär det att priset som myndigheten betalar är 110 kronor. Om leverantör B köper in samma produkt för 90 kronor och har ett prispåslag på 15 % så blir priset för myndigheten 103,50 kronor. Leverantör B har då lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet men det är leverantör A som kommer att erhålla ett högre mervärde i upphandlingen.\n\nFör att avgöra om en viss utvärderingsmodell leder till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan tilldelas kontraktet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Är ni i behov av råd i det enskilda fallet rekommenderar vi att ni vänder er till en jurist i den egna organisationen eller på den privata marknaden.\n\nKällhänvisningar\n\n4 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – grundläggande upphandlingsprinciperna\n\n16 kap. 1 § LOU – en upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2243975
|
[
"Ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet",
"Utvärderingsmodeller"
] |
[
{
"content": "Jag undrar om det finns några framtagna miljökriterier som man kan ställa som krav i måleriupphandlingar gällande färg, redskap, fordon etc.",
"role": "user"
},
{
"content": "Vi har inte några specifika hållbarhetskriterier vad gäller måleriarbeten. Men vi har olika stöd som kan hjälpa dig om du själv vill sätta samman dem till en helhet.\n\nAvseende färger så har Upphandlingsmyndigheten hållbarhetskriterier för materialval i byggande, alltså krav som kan ställas även vid upphandling av mindre byggentreprenader och hantverksarbeten så som måleriarbeten. Kraven hittar du i kriteriebiblioteket. Hur dessa kan användas i upphandling av entreprenader kan du läsa om i de texter som finns vid kraven i kriteriebiblioteket, i de avsnitt som kallas “information om kravet”. Då kan du själv fundera på likheterna mellan entreprenader och måleriarbeten och göra de eventuella anpassningar som behövs i ditt fall.\n\nStödet för att minska ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper består av fyra kriterier. Kraven återfinns inom kriterietjänsten och är samma för samtliga byggnadstyper (skola, förskola, lokaler, flerbostadshus) utom för Bad- och simanläggningar (där har vi inget anpassat krav). Kriterierna finns även för väg- och anläggningsbyggande. I kriterietjänsten kan kraven sökas med namn och krav Id nummer:\n\nÄmnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, krav Id. 10935\n\nÄmnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper,\n\nhantering av avsteg,\n\nkrav Id. 10936\n\nInnehållsdeklarationer, krav Id. 10937\n\nSystem för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter, krav Id. 10938\n\nDu kan också läsa mer om färg i inlägget\n\nMiljökrav färg och tapeter.\n\nVi har också kriterier på andra tjänster och entreprenader där transporter ingår. Kanske kan du använda dessa för att hitta inspiration till din upphandling. Det viktigaste är att ställa krav på förnybara drivmedel eller el och eventuellt på andelen fordon som uppfyller euroklass 5 eller senare. Här är förslag på kriterier för\n\ndrivmedel och fordon\n\ni vår kriteriedatabas.\n\nUpphandlingsmyndigheten också har sammanställt information och observationer från myndigheter och arbetsmarknadens parter och bedömer att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor för målare i upphandlade kontrakt. Upphandlingsmyndigheten drar slutsatsen att det finns indikationer som pekar på att det finns risk för oskäliga arbetsrättsliga villkor vid upphandling av byggentreprenader eller enskilda måleritjänster där målare utför arbete inom kontraktet, läs mer om det här . Vi har därför tagit fram kriterier som stöd för att ställa\n\nkrav på arbetsrättsliga villkor\n\nsom du kan använda.\n\nUppdaterat: den 6 juli 20203\n\nHoppas att du kan få någon hjälp av detta. Lycka till och trevlig sommar!",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
2245208
|
[
"Fordon och Transport",
"Hållbarhetskriterier",
"Miljökrav"
] |
[
{
"content": "Får vi om vi upphandlar årsentreprenörer bygg/totalentreprenad styra mot att entreprenören ska använda våra övriga upphandlade entreprenörer och varukontrakt vid utförande av arbete för oss? Exempelvis köpa brädor och anlita målare till våra avtalade priser?",
"role": "user"
},
{
"content": "En upphandlande myndighet kan välja att antingen upphandla tjänsterna och varorna genom separata avtal eller upphandla en tjänst där även varorna ingår. Den senare varianten kallas blandade kontrakt.\n\nVäljer den upphandlande myndigheten att upphandla tjänsterna eller varorna genom separata avtal så finns det inget generellt hinder mot att ange i upphandlingsdokumenten att den anlitade leverantören ska använda den upphandlande myndighetens befintliga avtal, för anskaffning av vissa specifika varor eller tjänster som ska användas vid utförandet av uppdraget. Den tilldelade leverantören får i detta fall en fullmakt, att för den upphandlande myndighetens räkning köpa vissa produkter eller tjänster i myndighetens namn. Något avtalsförhållande mellan de två leverantörerna uppstår därmed inte.\n\nVill den upphandlande myndigheten att en leverantör ska använda befintliga upphandlande avtal och för myndighetens räkning köpa in de varor eller tjänster som behövs för uppdragets utförande så är det viktigt att vara tydlig i upphandlingsdokumenten om hur anskaffningen från avtalet ska ske i praktiken samt hur faktureringen ska lösas.\n\nKan man avtala om att leverantörerna ska hantera faktureringen sinsemellan även om det är myndighetens köp?\n\nSom utgångspunkt ska fakturering ske direkt från respektive leverantör till den upphandlande myndigheten när en leverantör har fått fullmakt att köpa in vissa produkter eller tjänster i myndighetens namn. Detta eftersom det är den upphandlande myndigheten som har avtal med den leverantör som ska tillhandahåll varorna eller tjänsterna.\n\nI vissa fall kan en upphandlande myndighet ha ett behov av att fakturering av allt som ska utföras i uppdraget sker från en och samma leverantör. Exempelvis kan det vara aktuellt när den upphandlande myndigheten vill samla samtliga kostnader för ett projekt och därigenom få en bättre överblick och statistik. Detta kan då ske genom att den upphandlande myndigheten anger i upphandlingsdokumenten att uppdraget även omfattar en vidarefaktureringstjänst. Myndigheten bör i sådana fall vara tydlig i avtalet hur leverantören kommer att ersättas för vidarefaktureringstjänsten.\n\nKrav på att leverantören ska teckna avtal med en specifik underleverantör\n\nEn leverantör har en förhållandevis stor frihet att själv välja vilka underleverantörer som denne avser att använda vid utförande av uppdraget. Den upphandlande myndigheten kan därför som huvudregel inte ställa krav på att leverantören ska teckna ett eget avtal med en specifik underleverantör för exempelvis köp av de varor eller tjänster som ska användas vid utförandet av uppdraget. Ett sådant krav skulle med stor sannolikhet strida mot den grundläggande upphandlingsprincipen om proportionalitet. Notera dock att en proportionalitetsbedömning behöver göras i varje enskilt fall.\n\nKällhänvisningar\n\n2 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – blandade kontrakt.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2067647
|
[
"Obligatoriska krav",
"Ramavtal",
"Underleverantör"
] |
[
{
"content": ", har även letat en tabell där samtliga tidsfrister framgår i olika upphandlingsförfarande, har ni någon sådan?//stefan",
"role": "user"
},
{
"content": "Såvitt vi vet har varken vi eller någon annan tagit fram en tabell där samtliga tidsfrister framgår i olika upphandlingsförfarande.\n\nDäremot har vi tagit fram tabeller med de minimifrister som gäller för leverantörer att komma in med anbudsansökningar och anbud vid upphandlingar över tröskelvärdena (annonseringstiden).\n\nHär kan du ta del av sammanställningen av tidsfristerna enligt lagen om offentlig upphandling (LOU\n\n)\n\nHär kan du ta del av sammanställningen av tidsfristerna enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)\n\nHär kan du ta del av sammanställningen av tidsfristerna enligt lagen om upphandling av koncessioner (LUK\n\n)\n\nOavsett om upphandlingens värde är över eller under tröskelvärdet samt vilket förfarande som används är den upphandlande organisationen skyldig att ta särskild hänsyn till hur komplicerad upphandlingen är när den aktuella tidsfristen beslutas för varje enskild upphandling. Anbudssökande och anbudsgivare ska ges skälig tid att komma in med ansökningar respektive anbud. De frister som anges i upphandlingslagarna är därmed\n\nminimi\n\nfrister.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
2003537_followup_1
|
[
"Förhandsannonsering",
"Öppet förfarande"
] |
[
{
"content": "Jag undrar om det går att ställa hållbarhetskrav i en upphandling utan att det finns ett politiskt beslut bakom i en kommun? Får de som sköter upphandlingen ställa krav eller måste allt först tas beslut av politikerna?",
"role": "user"
},
{
"content": "Det finns inga upphandlingsrättsliga hinder för att ställa hållbarhetskrav i en upphandling oavsett om kravet är beslutat politiskt eller på tjänstemannanivå. Tvärtom så öppnar lagen om offentlig upphandling (LOU) upp för möjligheten att beakta hållbarhetsaspekter i samband med en upphandling, bland annat genom tilldelningskriteriet bästa förhållande mellan pris och kvalitet samt genom möjligheten att ställa miljömässig, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Detta följer även av den\n\nnationella upphandlingsstrategin. Utifrån min erfarenhet så har jag aldrig stött på en upphandlings- och inköpspolicy hos någon upphandlande myndighet som begränsar möjligheten att ställa hållbarhetskrav vid anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader.\n\nOavsett vilka krav, kriterier och villkor som ställs i en upphandling så ska dessa ha anknytning till det som anskaffas samt vara förenliga med de\n\ngrundläggande upphandlingsprinciperna\n\n, se särskilt proportionalitetsprincipen.\n\nLäs mer om möjligheterna och fördelarna med att ställa\n\nhållbarhetskrav\n\nvid offentlig upphandling.\n\nKällhänvisningar\n\n16 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – utvärdering enligt kriteriet bästa förhållandet mellan pris och kvalitet\n\n17 kap. 1 § LOU – särskilda villkor för fullgörande av kontrakt.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
hallbarhet
|
2073778
|
[
"Arbetsrättsliga villkor",
"Hållbarhetskriterier",
"Sociala hänsyn"
] |
[
{
"content": "Vi har svårigheter att tolka betydelsen av att inte få referera till en likvärdig produkt vid kravställning. Även om det är en produkt som går att beskriva kan det bli komplext i vissa fall. Till exempel i en vvs upphandling, där går det inte att i detalj beskriva hur en produkt ska se ut. I just VVS-branschen används så kallade RSK nummer för att få en standardisering av vad som syftas vid beställning. Detta kan med andra ord inte användas fortsättningsvis då RSK numret hänvisar till en leverantörs specifika produkt?",
"role": "user"
},
{
"content": "Att hänvisa till ett specifikt fabrikat är som\n\nhuvudregel\n\ninte tillåtet. Det är tillåtet med en sådan hänvisning endast om det motiveras av det som ska anskaffas eller det annars inte är möjligt att beskriva det som ska anskaffas tillräckligt tydligt. En sådan hänvisning ska följas av orden \"eller likvärdigt\".\n\nRättsläget är oklart om undantaget är möjligt att använda vid upphandling av VVS-produkter med hänvisning till så kallade RSK-nummer (som i sin tur pekar ut visst fabrikat).\n\nAktuell rättspraxis avseende RSK-nummer\n\nNär det gäller användandet av RSK-nummer är avgörandena Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7824–16 och underrättsdomen Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 13345–16 av klart intresse. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. I målet tillämpas den numera upphävda LOU (gamla LOU) men någon ändring i sak i den relevanta bestämmelsen är inte avsedd. Det vill säga 9 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling (LOU) motsvarar 6 kap. 4 § gamla LOU.\n\nAv förvaltningsrättens dom framgår följande (notera att det finns vissa redaktionella ändringar för att lättare tillgodogöra sig texten i detta sammanhang).\n\nGenom att i upphandlingsdokumenten hänvisa till RSK-nummer har den upphandlande myndigheten hänvisat till specifika produkter av vissa varumärken vilket regleras i 6 kap. 4 § gamla LOU (motsvarande 9 kap. 6 § LOU). Krav som ställs i upphandlingar ska beskrivas i så neutrala termer som möjligt. De tekniska specifikationerna i en kravspecifikation får därför i princip inte hänvisa till visst varumärke, eftersom sådana specifikationer normalt blir handelshindrande och därmed också innebär ett hindrande eller begränsande av den inre marknadens funktion. Det kan till exempel handla om att tidigare leverantörer eller kända varumärken favoriseras (jämför Pedersen, Upphandlingens grunder, 2011, s. 91–92)\n\nEnligt upphandlingsdokumenten godtas likvärdiga produkter, men om en offererad produkt inte anses vara likvärdig ges ett belastningspris på produkten. Även om de aktuella referensprodukterna finns fritt tillgängliga på marknaden är det sannolikt att ett företag som normalt sett inte har produkterna i sitt sortiment eller inte samarbetar med tillverkaren av produkterna, missgynnas i förhållande till de företag som använder sig av produkterna. Enligt förvaltningsrättens mening är det generellt sett svårt att föreställa sig en situation när en hänvisning till ett specifikt varumärke i en upphandling varken gynnar eller missgynnar vissa företag (jämför Kammarrättens i Göteborg dom i mål nr 2193-10 och Falk, Lag om offentlig upphandling - en kommentar, 2009, s. 216). Förvaltningsrätten anser därför att den upphandlande myndighetens hänvisning till de aktuella referensprodukterna i varukorgen leder till att vissa företag gynnas respektive missgynnas.\n\nFrågan är då om det varit möjligt för den upphandlande myndigheten att beskriva föremålen för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan att hänvisa till referensprodukterna. Det framgår redan av ordalydelsen i 6 kap. 4 § gamla LOU (motsvarande 9 kap. 6 § LOU) att det endast i undantagssituationer är tillåtet att hänvisa till ett visst varumärke. I förarbetena anges att situationer som avses är då en upphandlande myndighet inte klarar att beskriva föremålet för upphandlingen i så generella termer att förfrågningsunderlaget skulle tjäna något praktiskt syfte (jämför prop. 2006/07:128 s. 193–194; jämför även Forsberg, Upphandling enligt LOU, LUF och LOV, 2009 s. 141–142) Syftet med att i undantagssituationer tillåta hänvisning till exempel till visst varumärke är alltså inte att den upphandlande myndigheten, till exempel på grund av kompetens- eller resursbrist, ska slippa beskriva föremålet för upphandlingen (jämför Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5037–12). Syftet är i stället att underlätta för leverantörerna att förstå vad den upphandlande myndigheten efterfrågar så att de därmed kan utforma sina anbud så att de motsvarar myndighetens behov (jämför Pedersen, Upphandlingens grunder, 2011, s. 91, och Sundstrand, Offentlig upphandling - LOU och LUF, 2010, s. 146–147). Det ska således vara i princip objektivt omöjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat eller begripligt, för att en hänvisning till visst varumärke ska vara tillåten (jämför Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2193–10 och Falk, Lag om offentlig upphandling - en kommentar, 2009, s. 216).\n\nFörvaltningsrätten konstaterar att den upphandlande myndigheten inte angett varför det inte varit möjligt att beskriva föremålen för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan hänvisning till specifika varumärken. Förvaltningsrätten noterar att den aktuella upphandlingen rör en betydande produktmängd av åtminstone delvis mycket divergerande produkter och bedömer att det finns avsevärda skillnader mellan till exempel tänkt användning och hur preciserat det går att beskriva önskade produkter. Den upphandlande myndigheten har emellertid genomgående hänvisat till RSK-nummer, även då sådan hänvisning inte framstår som nödvändig för att beskriva vad som efterfrågas. Förvaltningsrätten anser därmed att det inte är visat att det för samtliga produkter är fråga om en sådan undantagssituation där det är tillåtet med hänvisning till varumärken. Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att den upphandlande myndigheten, genom att i upphandlingsdokumenten efterfråga produkter med specifika varumärken, har agerat i strid med 6 kap. 4 § gamla LOU (motsvarande 9 kap. 6 § LOU). Den omständigheten att den upphandlande myndigheten även har hänvisat till vissa produkter ur den klagande anbudsgivarens sortiment förändrar inte denna bedömning.\n\nDe ovan konstaterade bristerna i upphandlingsdokumenten i form av hänvisning till varumärken i strid med 6 kap. 4 § gamla LOU (motsvarande 9 kap. 6 § LOU) är hänförliga till det konkurrensuppsökande skedet. Den klagande anbudsgivaren har anfört att hänvisningen till specifika varumärken haft stor inverkan på deras möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud, eftersom det räcker med belastningspriser på ett fåtal produkter för att rangordningen ska ändras. Mot bakgrund av vad som kommit fram i målet anser förvaltningsrätten att bolaget har gjort detta sannolikt. Den klagande anbudsgivaren har genom detta agerande i vart fäll riskerat att lida skada. Eftersom felet i upphandlingsdokumenten är hänförligt till upphandlingens konkurrensuppsökande skede, ska upphandlingen göras om.\n\n---\n\nJag vill i sammanhanget tillägga följande vad gäller\n\nstandarder\n\n(som i sig inte har någon betydelse för vad som framgår ovan gällande 6 kap. 4 § gamla LOU motsvarande 9 kap. 6 § LOU).\n\nVad är en standard i\n\nupphandlingsrättslig\n\nmening?\n\nFörvaltningsrätten, med hänvisning till Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2263–12, finner att en hänvisning till RSK-nummer utgör en teknisk specifikation som hänvisar till en standard som avses i 6 kap. 2 § gamla LOU (motsvarande 9 kap. 4 § LOU).\n\nDet kan ifrågasättas om förvaltningsrätten och Kammarrätten i Sundsvall har kommit till en korrekt slutsats i frågan om RSK-nummer hänvisar till en standard i LOU:s mening.\n\nEn standard definieras enligt såväl gamla LOU (bilaga 4) som LOU (bilaga 3) som (med vissa redaktionella ändringar):\n\nen teknisk specifikation\n\nantagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande:\n\ninternationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.\n\neuropeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.\n\nnationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.\n\nFör det första finns endast tre erkända nationella\n\nstandardiseringsorgan (\n\nRegeringens beslut 2011-12-15,\n\nUtseende av erkända nationella standardiseringsorgan,\n\ndnr. UF2011/74343/UD/FIM, och Rosén Andersson, med flera., Lagen om offentlig upphandling - en kommentar, 2015, s. 341). Dessa är Swedish Standards Institute (SIS), Svenska Informations- och Telekommunikations- Standardiseringen (ITS) och SEK Svensk Elstandard (SEK). Det kan ifrågasättas om det finns andra erkända svenska standardiseringsorgan än dessa. Under alla omständigheter bör det ifrågasättas om företaget som står bakom RSK-databasen, VVS Information Data AB, är ett erkänt svenskt standardiseringsorgan.\n\nFör det andra\n\nutpekar ett RSK-nummer en specifik produkt av ett visst fabrikat. En standard i LOU:s mening avser endast standarder för\n\ntekniska specifikationer\n\n. Detta bör rimligen inte innefatta standarder för artikelnummer, det vill säga standarder för benämning av specifika individuella produkter (på samma sätt som EAN-koder/GS1-artikelnummer). Det är en annan sak att artikelnumret i sin tur hänvisar till en databas som innehåller produktens tekniska specifikationer.\n\nSammanfattningsvis gör domstolarna, enligt min mening, en felaktig tolkning av vad en standard är i LOU:s mening.\n\nKällhänvisningar\n\n12 kap. 1 § lag om offentlig upphandling (2016:1145) (LOU) – uppgifter och hänvisningar som inte får ingå i tekniska specifikationer\n\nprop. 2015/16:195\n\ns. 1044 – någon ändring i sak i den relevanta bestämmelsen 9 kap. 6 § LOU är inte avsedd jämfört med 6 kap. 4 § gamla LOU.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1498932
|
[
"Likvärdigt",
"Tekniska specifikationer"
] |
[
{
"content": "Kan kommunen som gjort ett två års avtal med utföraren med viss ersättningsgrund meddela utföraren efter 6 månader att nu sänker vi ersättningen och gör ett nytt avtal? Och denna information till utföraren kommer tre veckor innan det \"nya\" ska träda i kraft? Med vänlig hälsning, Anne",
"role": "user"
},
{
"content": "En kommun kan ändra villkoren i avtalet, däribland ersättningen, om det anges i avtalet. När ändringar görs är det lämpligt att det finns en rimlig framförhållning innan ändringarna träder i kraft, eftersom ändringen kan innebära att en leverantör vill träda ut ur avtalet.",
"role": "assistant"
}
] |
frageportalen
|
inkopsprocessen
|
1330566_followup_3
|
[
"LOV",
"Ändringar av kontrakt och ramavtal"
] |
End of preview. Expand
in Data Studio
Upphandlingsmyndigheten Q&A Dataset
A high-quality Swedish question-answering dataset for public procurement (offentlig upphandling), sourced from Upphandlingsmyndigheten's Frågeportalen - the official Q&A portal of the Swedish National Agency for Public Procurement.
Dataset Description
This dataset contains 2,329 question-answer pairs covering Swedish public procurement law (LOU - Lagen om offentlig upphandling), regulations, and best practices. The answers are expert responses from Upphandlingsmyndigheten staff, providing authoritative guidance on procurement procedures.
Use Cases
- Fine-tuning LLMs for Swedish public procurement expertise
- Building domain-specific chatbots for procurement guidance
- Research on Swedish legal/regulatory language understanding
Dataset Statistics
| Split | Examples |
|---|---|
| Train | 2,096 |
| Validation | 233 |
| Total | 2,329 |
Categories
| Category | Count | Description |
|---|---|---|
| inkopsprocessen | 1,345 | The procurement process |
| ovriga-fragor | 321 | Other questions |
| offentlighet-och-sekretess | 218 | Transparency and confidentiality |
| hallbarhet | 212 | Sustainability |
Data Format
Each example follows the instruction-tuning format:
{
"messages": [
{"role": "user", "content": "Question about procurement..."},
{"role": "assistant", "content": "Expert answer..."}
],
"source": "frageportalen",
"category": "inkopsprocessen",
"id": "1234567",
"tags": ["Ramavtal", "Kvalificeringskrav"]
}
Data Processing
The raw data underwent extensive cleaning and enrichment:
Text Cleaning
- Removed greetings and sign-offs (Hej, Med vänlig hälsning, etc.)
- Cleaned HTML artifacts and normalized formatting
- Removed website-specific references ("Läs mer", broken links)
- Preserved legal citations (LOU paragraphs, EU directives, case law)
Follow-up Question Enrichment
The original data contains threaded conversations where follow-up questions often reference previous answers ("som du skrev", "i ditt svar"). These context-dependent questions were enriched using two methods:
LLM Rewriting (190 examples): Used Gemini 2.5 Pro to rewrite context-dependent follow-ups into standalone, self-contained questions while preserving the original intent.
Template Enrichment (fallback): For cases where LLM rewriting wasn't applied, context from the original Q&A was prepended.
Quality Filtering
- Removed duplicate entries (2,234 duplicates from API overlap)
- Filtered out examples with questions < 20 chars or answers < 100 chars
- Excluded "thanks only" responses without substantive questions
Source
Data scraped from Upphandlingsmyndigheten's Frågeportalen API and web pages in January 2026. The original content is publicly available at https://www.upphandlingsmyndigheten.se/frageportalen/
License
This dataset is released under CC-BY-4.0. The original content from Upphandlingsmyndigheten is public government information.
Citation
If you use this dataset, please cite:
@dataset{upphandlingsmyndigheten_qa_2026,
title={Upphandlingsmyndigheten Q&A Dataset},
author={Odin Labs},
year={2026},
url={https://huggingface.co/datasets/tomdickson/upphandlingsmyndigheten-qa},
note={Swedish public procurement Q&A from Frågeportalen}
}
Limitations
- Data reflects Swedish procurement law and practices as of January 2026
- Some answers reference specific dates, amounts, or thresholds that may become outdated
- The dataset focuses on general procurement guidance; specific case decisions require legal expertise
- Downloads last month
- 69